Previous Verse
Next Verse

Shloka 73

Adhyaya 17: लिङ्गोद्भव—ब्रह्मविष्ण्वहङ्कार-शमनं, ओंकार-प्रादुर्भावः, मन्त्र-तत्त्वं च

दिव्यं शब्दमयं रूपम् आस्थाय प्रहसन् स्थितः अकारस्तस्य मूर्धा तु ललाटं दीर्घमुच्यते

divyaṃ śabdamayaṃ rūpam āsthāya prahasan sthitaḥ akārastasya mūrdhā tu lalāṭaṃ dīrghamucyate

聖なる音より成る天上の姿をとり、主は微笑みつつそこに立たれた。その音身において、音節「ア(A)」が頭と説かれ、長く伸びた眉額がその額であると言われる。

दिव्यम्divine
दिव्यम्:
शब्दमयम्constituted of sound (mantra)
शब्दमयम्:
रूपम्form
रूपम्:
आस्थायhaving assumed/taken refuge in
आस्थाय:
प्रहसन्smiling, gently laughing
प्रहसन्:
स्थितःstood/abided
स्थितः:
अकारःthe letter/syllable ‘a’
अकारः:
तस्यof that (form)
तस्य:
मूर्धाhead/crown
मूर्धा:
तुindeed
तु:
ललाटम्forehead/brow
ललाटम्:
दीर्घम्long/extended
दीर्घम्:
उच्यतेis said/declared
उच्यते:

Suta Goswami (narrating the Linga’s manifestation to the sages of Naimisharanya)