मृगयायां तु व्यायामः श्लेष्मपित्तमेदःस्वेदनाशश्चले स्थिते च काये लक्षपरिचयः कोपभयस्थानेषु च मृगाणां चित्तज्ञानमनित्ययानं चेति ॥ कZ_०८.३.४६ ॥
mṛgayāyāṃ tu vyāyāmaḥ śleṣma-pitta-medaḥ-svedanāśaś cale sthite ca kāye lakṣa-paricayaḥ kopabhaya-sthāneṣu ca mṛgāṇāṃ citta-jñānam anitya-yānaṃ ceti
しかし狩猟にはいくつかの効用がある。すなわち、身体の鍛錬、痰・胆汁・脂肪および発汗の減少、身体が動いていても静止していても狙いを定める訓練、怒りや恐れの場面における動物の心の理解、そして(予測しがたい)不確かな移動の習得である。
To distinguish between activities that can be partially instrumental (training/fitness) and those that are largely destructive, enabling calibrated regulation rather than blanket prohibition.
It frames hunting as weapons/attention training relevant to command performance, but only insofar as it remains controlled and does not displace governance duties.