Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 3

कुरुक्षेत्रं समुद्दिश्य प्रतस्थे स ततः परम् । सुश्रांतः क्षुत्पिपासार्तो मार्गपृच्छापरायणः

kurukṣetraṃ samuddiśya pratasthe sa tataḥ param | suśrāṃtaḥ kṣutpipāsārto mārgapṛcchāparāyaṇaḥ

Kemudian, dengan tujuan menuju Kurukṣetra, ia berangkat. Letih, tersiksa lapar dan dahaga, ia melangkah sambil terus-menerus bertanya jalan.

kuru-kṣetramKurukṣetra
kuru-kṣetram:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootkuru (प्रातिपदिक) + kṣetra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्; तत्पुरुष-समासः (‘कुरूणां क्षेत्रम्’)
samuddiśyahaving aimed at / intending
samuddiśya:
Pūrvakāla-kriyā (Prior action/पूर्वकालक्रिया)
TypeVerb
Rootsam-ud-√diś (दिश्) (धातु)
Formक्त्वान्त (absolutive/gerund)
pratastheset out
pratasthe:
Kriyā (Predicate/क्रिया)
TypeVerb
Rootpra-√sthā (स्था) (धातु)
Formलिट् (Perfect), आत्मनेपदम्, प्रथमपुरुषः, एकवचनम्
saḥhe
saḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्; सर्वनाम
tataḥthen
tataḥ:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Roottatas (अव्यय)
Formअव्यय (adverb) ‘thereafter’
paramfurther
param:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootpara (प्रातिपदिक)
Formअव्ययवत् क्रियाविशेषण (adverbial accusative) ‘further/onward’
su-śrāntaḥvery weary
su-śrāntaḥ:
Viśeṣaṇa (Adjective/विशेषण)
TypeAdjective
Rootsu (अव्यय/उपसर्गवत्) + śrānta (कृदन्त-प्रातिपदिक; √śram (श्रम्))
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्; भूतकृदन्त ‘श्रान्त’; अव्ययीभाव ‘सु+श्रान्त’ = ‘very tired’
kṣut-pipāsā-ārtaḥafflicted by hunger and thirst
kṣut-pipāsā-ārtaḥ:
Viśeṣaṇa (Adjective/विशेषण)
TypeAdjective
Rootkṣut (प्रातिपदिक) + pipāsā (प्रातिपदिक) + ārta (कृदन्त-प्रातिपदिक; √ar/√ṛ (ऋ) ‘to be afflicted’)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्; द्वन्द्व-समासः (क्षुत् च पिपासा च) + ‘आर्त’ (afflicted)
mārga-pṛcchā-parāyaṇaḥintent on asking the way
mārga-pṛcchā-parāyaṇaḥ:
Viśeṣaṇa (Adjective/विशेषण)
TypeAdjective
Rootmārga (प्रातिपदिक) + pṛcchā (प्रातिपदिक) + parāyaṇa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्; तत्पुरुष-समासः (‘मार्गस्य पृच्छायां परायणः’ = ‘devoted to asking the way’)

Narrator (within Sūta's narration)

Tirtha: Kurukṣetra

Type: kshetra

Scene: A lone royal traveler on dusty roads toward Kurukṣetra, visibly exhausted, parched, stopping to ask villagers for directions; distant sacred plain with flags and hermitage groves hinted on horizon.

K
Kurukṣetra
T
Triśaṅku (contextual traveler)

FAQs

A tīrtha-journey often involves hardship; endurance and purposeful movement toward sacred space is itself a dharmic discipline.

Kurukṣetra is explicitly named as the sacred destination.

None stated; the verse emphasizes pilgrimage travel rather than a specific rite.