Previous Verse
Next Verse

Shloka 22

ब्राह्मणानुयात्रा—शौनकोपदेशः

Brāhmaṇas Follow into Exile and Śaunaka’s Instruction

व्याधेरनिष्टसंस्पर्शाच्छूमादिष्टविवर्जनात्‌ । दुःखं चतुर्भि: शारीरं कारणै: सम्प्रवर्तते,“रोग, अप्रिय घटनाओंकी प्राप्ति, अधिक परिश्रम तथा प्रिय वस्तुओंका वियोग--इन चार कारणोंसे शारीरिक दु:ख प्राप्त होता है

vyādher aniṣṭa-saṁsparśāc chrāmād iṣṭa-vivarjanāt | duḥkhaṁ caturbhiḥ śārīraṁ kāraṇaiḥ sampravartate ||

Waiśampāyana berkata: Penderitaan jasmani timbul dari empat sebab—penyakit, bersentuhan dengan yang tidak disukai, keletihan karena kerja berlebihan, dan perpisahan dari yang dicintai.

व्याधेःfrom disease
व्याधेः:
Karana
TypeNoun
Rootव्याधि
FormMasculine, Genitive, Singular
अनिष्ट-संस्पर्शात्from contact with the undesirable
अनिष्ट-संस्पर्शात्:
Apadana
TypeNoun
Rootअनिष्टसंस्पर्श
FormMasculine, Ablative, Singular
छ्रमात्from overexertion/fatigue
छ्रमात्:
Apadana
TypeNoun
Rootछ्रम
FormMasculine, Ablative, Singular
इष्ट-विवर्जनात्from separation from what is dear
इष्ट-विवर्जनात्:
Apadana
TypeNoun
Rootइष्टविवर्जन
FormNeuter, Ablative, Singular
दुःखम्pain/suffering
दुःखम्:
Karta
TypeNoun
Rootदुःख
FormNeuter, Nominative, Singular
चतुर्भिःby four
चतुर्भिः:
Karana
TypeAdjective
Rootचतुर्
FormMasculine/Neuter, Instrumental, Plural
शारीरम्bodily/physical
शारीरम्:
Karta
TypeAdjective
Rootशारीर
FormNeuter, Nominative, Singular
कारणैःby causes
कारणैः:
Karana
TypeNoun
Rootकारण
FormNeuter, Instrumental, Plural
सम्प्रवर्ततेarises/comes into being
सम्प्रवर्तते:
TypeVerb
Rootसम्-प्र-वृत्
FormPresent, Third, Singular, Atmanepada

वैशम्पायन उवाच

V
Vaiśampāyana