HomeRamayanaBala KandaSarga 11Shloka 16
Previous Verse
Next Verse

Shloka 16

ऋष्यशृङ्गानयनम् — Bringing Ṛśyaśṛṅga to Ayodhyā

Bālakāṇḍa, Sarga 11

ततो राजा यथान्यायं पूजां चक्रे विशेषत:।सखित्वात्तस्य वै राज्ञ: प्रहृष्टेनान्तरात्मना।।1.11.16।।

tato rājā yathānyāyaṃ pūjāṃ cakre viśeṣataḥ | sakhitvāt tasya vai rājñaḥ prahṛṣṭenāntarātmanā ||1.11.16||

ત્યારે રાજા રોમપાદે ધર્મવિધિ અનુસાર વિશેષ પૂજા-સત્કાર કર્યો; તે રાજા સાથેની સખાઈને કારણે અંતરમાં અત્યંત પ્રસન્ન થઈને.

tataḥthen
tataḥ:
Kāla (काल)
TypeIndeclinable
Roottataḥ (अव्यय)
Formक्रम/काल-अव्यय (then)
rājāthe king
rājā:
Karta (कर्ता/Subject)
TypeNoun
Rootrājan (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन
yathā-nyāyamas per custom
yathā-nyāyam:
Kriya-viśeṣaṇa (क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootyathā (अव्यय) + nyāya (प्रातिपदिक)
Formअव्ययीभाव-समास; क्रियाविशेषण (according to rule/custom)
pūjāmhonour/worship
pūjām:
Karma (कर्म/Object)
TypeNoun
Rootpūjā (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
cakreperformed
cakre:
Kriya (क्रिया)
TypeVerb
Rootkṛ (कृ धातु)
Formलिट्-लकार (Perfect), प्रथम-पुरुष, एकवचन, आत्मनेपद
viśeṣataḥespecially
viśeṣataḥ:
Kriya-viśeṣaṇa (क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootviśeṣatas (अव्यय)
Formरीति-अव्यय (adverb: especially)
sakhitvātdue to friendship
sakhitvāt:
Hetu (हेतु/cause)
TypeNoun
Rootsakhitva (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, पञ्चमी-विभक्ति (Ablative/5th), एकवचन; हेत्वर्थ (cause)
tasyaof that
tasya:
Sambandha (सम्बन्ध/possessor)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी, एकवचन
vaiindeed
vai:
Sambandha (सम्बन्ध/emphasis)
TypeIndeclinable
Rootvai (अव्यय)
Formनिपात (emphatic particle)
rājñaḥof the king
rājñaḥ:
Sambandha (सम्बन्ध/possessor)
TypeNoun
Rootrājan (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी, एकवचन
prahṛṣṭenawith delight
prahṛṣṭena:
Karaṇa (करण/instrument; manner)
TypeAdjective
Rootpra-hṛṣ (हृष् धातु) + kta (क्त)
Formक्त-प्रत्ययान्त कृदन्त (PPP used adjectivally), पुंलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति (Instrumental/3rd), एकवचन
antar-ātmanāwith (his) inner heart
antar-ātmanā:
Karaṇa (करण/instrument; manner)
TypeNoun
Rootantar (अव्यय/उपसर्गसदृश) + ātman (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया, एकवचन; तत्पुरुष (antarātmā = inner self/heart)

Then the king (Romapada), delighted at heart out of friendship with the king (Dasaratha), offered special hospitality with respectful salutations in accordance with propriety.

R
Romapāda
D
Daśaratha

FAQs

Dharma as maryādā (proper conduct): honoring a guest—especially a fellow king and friend—according to established norms.

Romapāda receives Daśaratha and offers him formal, special honors grounded in both friendship and protocol.

Romapāda’s propriety and generosity—he combines personal affection with correct royal etiquette.