HomeUpanishadsYogatattvaVerse 23
Previous Verse
Next Verse

Verse 23

Yogatattva

लययोगश्चित्तलयः कोटिशः परिकीर्तितः । गच्छंस्तिष्ठन् स्वपन् भुञ्जन् ध्यायेन् निष्कलमीश्वरम् ॥ स एव लययोगः स्यात् हठयोगमतः शृणु । यमश्च नियमश्चैव आसनं प्राणसंयमः ॥ प्रत्याहारो धारणा च ध्यानं भ्रूमध्यमे हरिम् । समाधिः समतावस्था साष्टाङ्गो योग उच्यते ॥

लय-योगः । चित्त-लयः । कोटिशः । परिकीर्तितः । गच्छन् । तिष्ठन् । स्वपन् । भुञ्जन् । ध्यायेत् । निष्कलम् । ईश्वरम् । सः । एव । लय-योगः । स्यात् । हठ-योगम् । अतः । शृणु । यमः । च । नियमः । च । एव । आसनम् । प्राण-संयमः । प्रत्याहारः । धारणा । च । ध्यानम् । भ्रू-मध्यमे । हरिम् । समाधिः । समता-अवस्था । स-अष्टाङ्गः । योगः । उच्यते ।

layayogaś cittalayaḥ koṭiśaḥ parikīrtitaḥ | gacchaṃs tiṣṭhan svapan bhuñjan dhyāyet niṣkalam īśvaram || sa eva layayogaḥ syād haṭhayogam ataḥ śṛṇu | yamaś ca niyamaś caiva āsanaṃ prāṇasaṃyamaḥ || pratyāhāro dhāraṇā ca dhyānaṃ bhrūmadhyame harim | samādhiḥ samatāvasthā sāṣṭāṅgo yoga ucyate ||

Le laya-yoga — la dissolution du mental (citta-laya) — est proclamé d’innombrables façons. Qu’on marche, qu’on se tienne debout, qu’on dorme ou qu’on mange, il faut méditer le Seigneur sans parties (niṣkala Īśvara). Tel est le laya-yoga. Écoute maintenant le haṭha-yoga : yama et niyama, āsana, maîtrise du souffle (prāṇasaṃyama) ; pratyāhāra, dhāraṇā, et dhyāna sur Hari au milieu des sourcils ; samādhi, l’état d’équanimité. On l’appelle le yoga aux huit membres.

Laya-yoga—(namely) the dissolution of the mind—is proclaimed in countless ways. While walking, standing, sleeping, or eating, one should meditate on the partless Lord. That indeed is laya-yoga. Now hear haṭha-yoga: yama and niyama, posture, restraint of breath; withdrawal (of the senses), concentration, and meditation on Hari in the middle of the eyebrows; samādhi, the state of equanimity—this is called the yoga of eight limbs.

Īśvara/Brahman meditation leading to citta-laya and samādhi (as a means toward mokṣa)Mahavakya: Indirect: the ‘niṣkala īśvara’ contemplation and samatā/samādhi are preparatory disciplines that, in Advaita framing, culminate in mahāvākya-based aparokṣa-jñāna (direct realization), though the verse itself is yogic rather than declarative of identity.Krishna YajurvedaChandas: Anuṣṭubh (śloka)