Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Prabhasa Khanda, Shloka 95

भयेन महताविष्टस्तस्या रूपेण विस्मितः । सर्वं निवेदयामास महिषाय विचेष्टितम् । तस्याश्चैव तथाऽलापानस्पृहत्वं च कृत्स्नशः

bhayena mahatāviṣṭastasyā rūpeṇa vismitaḥ | sarvaṃ nivedayāmāsa mahiṣāya viceṣṭitam | tasyāścaiva tathā'lāpānaspṛhatvaṃ ca kṛtsnaśaḥ

Saisi d’une grande peur et stupéfait par sa forme, il rapporta tout à Mahiṣa : ses actes, sa manière de parler, et entièrement son absence de tout désir (pour lui).

भयेनwith fear; out of fear
भयेन:
Karaṇa (Instrument/cause)
TypeNoun
Rootभय (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया (3rd/करण), एकवचन
महतāgreat
महतā:
Karaṇa (Instrument qualifier)
TypeAdjective
Rootमहत् (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया (3rd), एकवचन; विशेषण (bhayena)
आविष्टःpossessed; seized
आविष्टः:
Karta (Subject qualifier)
TypeAdjective
Rootआ-विश् (धातु) + क्त (कृदन्त)
Formभूतकर्मणि कृदन्त; पुंलिङ्ग, प्रथमा (1st), एकवचन; विधेय/विशेषण (he)
तस्याःof her
तस्याः:
Sambandha (Genitive relation)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, षष्ठी (6th), एकवचन
रूपेणby (her) form; appearance
रूपेण:
Karaṇa (Instrument/cause)
TypeNoun
Rootरूप (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया (3rd/करण), एकवचन
विस्मितःastonished
विस्मितः:
Karta (Subject qualifier)
TypeAdjective
Rootवि-स्मि (धातु) + क्त (कृदन्त)
Formभूतकर्मणि कृदन्त; पुंलिङ्ग, प्रथमा (1st), एकवचन
सर्वम्everything
सर्वम्:
Karma (Object)
TypeNoun
Rootसर्व (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया (2nd), एकवचन; सर्वनामवत् (as substantive)
निवेदयामासreported; informed
निवेदयामास:
Kriyā (Main verb)
TypeVerb
Rootनि-विद् (धातु) + णिच् (causative)
Formलिट् (periphrastic perfect), परस्मैपद; प्रथमपुरुष (3rd), एकवचन
महिषायto Mahisha
महिषाय:
Sampradāna (Recipient)
TypeNoun
Rootमहिष (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, चतुर्थी (4th/सम्प्रदान), एकवचन
विचेष्टितम्(her) actions; behavior
विचेष्टितम्:
Karma (Object/apposition to sarvam)
TypeNoun
Rootवि-चेष्ट् (धातु) + क्त (कृदन्त)
Formभूतकर्मणि कृदन्त; नपुंसकलिङ्ग, द्वितीया (2nd), एकवचन; कर्मरूपेण (as reported act/behavior)
तस्याःof her
तस्याः:
Sambandha (Genitive relation)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, षष्ठी (6th), एकवचन
and
:
Samuccaya (Connector)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formअव्यय; समुच्चय (conjunction)
एवindeed
एव:
Avadhāraṇa (Emphasis)
TypeIndeclinable
Rootएव (अव्यय)
Formअव्यय; अवधारण (emphasis/only/indeed)
तथाthus; likewise
तथा:
Kriyāviśeṣaṇa (Manner)
TypeIndeclinable
Rootतथा (अव्यय)
Formअव्यय; प्रकारवाचक (thus/so)
अलापान्conversations; utterances
अलापान्:
Karma (Object)
TypeNoun
Rootअलाप (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया (2nd), बहुवचन
अस्पृहत्वम्lack of desire; indifference
अस्पृहत्वम्:
Karma (Object)
TypeNoun
Rootअस्पृहत्व (प्रातिपदिक; अस्पृह + त्व)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया (2nd), एकवचन
and
:
Samuccaya (Connector)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formअव्यय; समुच्चय (conjunction)
कृत्स्नशःcompletely; in full
कृत्स्नशः:
Kriyāviśeṣaṇa (Extent)
TypeIndeclinable
Rootकृत्स्नशः (अव्यय)
Formअव्यय; समग्रतावाचक (entirely/in full)

Narrator (Purāṇic voice, contextually Sūta)

Tirtha: Arbuda-kshetra

Type: kshetra

Listener: Rājan (King)

Scene: The messenger, trembling and wide-eyed, recounts Devī’s wondrous form and her complete disinterest; Mahiṣa listens in a shadowed court or camp.

M
Mahiṣa

FAQs

When confronted with true spiritual power, worldly intimidation fails, and the agents of adharma fall into fear and confusion.

Arbuda (Mount Abu) forms the sacred geography of the episode, though this verse itself is primarily narrative.

None; the verse describes a messenger-like report of events.