Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Brahma Khanda, Shloka 9

दिवानिशं वसंत्यत्र पर्वते गंधमादने । अत्र गौरी सदा तुष्टा हरेण सह वर्तते । अत्र किन्नरकांतानां क्रीडा जागर्ति नित्यशः । तस्य दर्शनमात्रेण बुद्धिसौख्यं नृणां भवेत्

divāniśaṃ vasaṃtyatra parvate gaṃdhamādane | atra gaurī sadā tuṣṭā hareṇa saha vartate | atra kinnarakāṃtānāṃ krīḍā jāgarti nityaśaḥ | tasya darśanamātreṇa buddhisaukhyaṃ nṛṇāṃ bhavet

Jour et nuit, ils demeurent là, sur le mont Gandhamādana. Là, Gaurī demeure toujours comblée, résidant avec Hara (Śiva). Là, le jeu des bien-aimées des Kinnaras reste sans cesse éveillé. Par la seule vision de cette montagne, les hommes obtiennent paix et joie de l’esprit et de l’intelligence.

divāniśamday and night
divāniśam:
Adhikarana (Time/कालाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootdivā + niśā (प्रातिपदिक)
Formअव्ययभावे द्वन्द्वसमासः; क्रियाविशेषणम् (adverbial: 'day and night')
vasantithey dwell
vasanti:
Kriya (Verb/क्रिया)
TypeVerb
Rootvas (धातु)
Formलट् (Present), परस्मैपद, प्रथमपुरुष, बहुवचन
atrahere
atra:
Adhikarana (Location/देशाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootatra (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्ययम् (locative adverb: here)
parvateon the mountain
parvate:
Adhikarana (Location/देशाधिकरण)
TypeNoun
Rootparvata (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सप्तमी (7th/सप्तमी), एकवचन
gandhamādaneon Gandhamādana (mountain)
gandhamādane:
Adhikarana (Location/देशाधिकरण)
TypeNoun
Rootgandhamādana (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सप्तमी (7th), एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः/उपपद-समासः (gandha + āmādana: 'fragrance-producing')
atrahere
atra:
Adhikarana (Location/देशाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootatra (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्ययम्
gaurīGaurī (Pārvatī)
gaurī:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootgaurī (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st/प्रथमा), एकवचन
sadāalways
sadā:
Adhikarana (Time/कालाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootsadā (अव्यय)
Formकालवाचक-अव्ययम् (always)
tuṣṭāpleased, satisfied
tuṣṭā:
Karta (Subject-complement/कर्तृविशेषण)
TypeAdjective
Roottuṣ (धातु) + kta (कृत् प्रत्यय)
Formक्त-प्रत्ययान्त कृदन्त (past participle); स्त्रीलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; विशेषणम् (gaurī)
hareṇawith Hara (Śiva)
hareṇa:
Sahakari (Association/सहकारक)
TypeNoun
Roothari (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया (3rd/तृतीया), एकवचन
sahatogether with
saha:
Sahakari (Association/सहकारक)
TypeIndeclinable
Rootsaha (अव्यय)
Formसह-अव्ययम् (preposition-like: with)
vartatedwells, remains
vartate:
Kriya (Verb/क्रिया)
TypeVerb
Rootvṛt (धातु)
Formलट् (Present), आत्मनेपद, प्रथमपुरुष, एकवचन
atrahere
atra:
Adhikarana (Location/देशाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootatra (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्ययम्
kinnarākāntānāmof the Kinnara maidens
kinnarākāntānām:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootkinnara + kāntā (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, षष्ठी (6th/षष्ठी), बहुवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः (kinnarāṇāṃ kāntāḥ: 'wives/beloveds of Kinnaras')
krīḍāplay, sport
krīḍā:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootkrīḍā (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन
jāgartiis awake, thrives
jāgarti:
Kriya (Verb/क्रिया)
TypeVerb
Rootjāgṛ (धातु)
Formलट् (Present), परस्मैपद, प्रथमपुरुष, एकवचन
nityaśaḥcontinually
nityaśaḥ:
Adhikarana (Manner/प्रकाराधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootnityaśas (अव्यय)
Formप्रकार/आवृत्तिवाचक-अव्ययम् (continually, always)
tasyaof it/that (place)
tasya:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formसर्वनाम, षष्ठी, एकवचन
darśanamātreṇaby mere sight
darśanamātreṇa:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootdarśana + mātra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया, एकवचन; तत्पुरुषः (darśanasya mātram: 'mere seeing'); करणत्वे तृतीया
buddhisaukhyammental happiness
buddhisaukhyam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootbuddhi + saukhya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः (buddheḥ saukhyam: 'happiness of mind/intellect')
nṛṇāmof men
nṛṇām:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootnṛ (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी, बहुवचन
bhavetwould arise/becomes
bhavet:
Kriya (Verb/क्रिया)
TypeVerb
Rootbhū (धातु)
Formविधिलिङ् (Optative), परस्मैपद, प्रथमपुरुष, एकवचन

Sūta (Lomaharṣaṇa) speaking to the sages (deduced from Setukhaṇḍa narrative style)

Tirtha: Gandhamādana (Setu-mārga)

Type: peak

Scene: A fragrant, luminous mountain rising near the sea-route; Śiva and Gaurī seated in serene union; Kinnara couples in perpetual celestial play amid flowering groves; pilgrims gazing from afar with minds becoming calm and bright.

G
Gandhamādana
G
Gaurī (Pārvatī)
H
Hara (Śiva)
K
Kinnara

FAQs

Sacred places sanctified by Śiva and Pārvatī grant inner clarity; even darśana (mere seeing) bestows mental well-being.

Gandhamādana Mountain within the Setukhaṇḍa sacred geography associated with Setu (Rāma’s bridge) region.

No explicit rite is prescribed here; the stated practice is darśana—visiting and beholding the sacred mountain.