Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Avanti Khanda, Shloka 2

ॐ नमः श्रीपुरुषोत्तमाय । ॐ नमः श्रीनर्मदायै । ॐ नमो हरिहरहिरण्यगर्भेभ्यो नमो व्यासवाल्मीकिशुकपराशरेभ्यो नमो गुरुगोब्राह्मणेभ्यः । ॐ मज्जन्मातङ्गगण्डच्युतमदमदिरामोदमत्तालिमालं स्नानैः सिद्धाङ्गनानां कुचयुगविगलत्कुङ्कुमासङ्गपिङ्गम् । सायं प्रातर्मुनीनां कुसुमचयसमाच्छन्नतीरस्थवृक्षं पायाद्वो नर्मदाम्भः करिमकरकराक्रान्तरहंस्तरंगम्

oṃ namaḥ śrīpuruṣottamāya | oṃ namaḥ śrīnarmadāyai | oṃ namo hariharahiraṇyagarbhebhyo namo vyāsavālmīkiśukaparāśarebhyo namo gurugobrāhmaṇebhyaḥ | oṃ majjanmātaṅgagaṇḍacyutamadamadirāmodamattālimālaṃ snānaiḥ siddhāṅganānāṃ kucayugavigalatkuṅkumāsaṅgapiṅgam | sāyaṃ prātarmunīnāṃ kusumacayasamācchannatīrasthavṛkṣaṃ pāyādvo narmadāmbhaḥ karimakarakarākrāntarahaṃstaraṃgam

Om — salutations au bienheureux Puruṣottama ; Om — salutations à la vénérable Narmadā (Revā). Salutations à Hari, à Hara et à Hiraṇyagarbha ; salutations à Vyāsa, Vālmīki, Śuka et Parāśara ; salutations au Guru, à la Vache et aux Brāhmaṇa. Que les eaux de la Narmadā vous protègent : eaux embaumées par l’ivresse du musc qui s’écoule des joues des éléphants au bain, et teintées du safran que laissent les seins des jeunes Siddha lorsqu’elles se baignent ; eaux dont les arbres des rives, matin et soir, sont couverts d’amas de fleurs cueillies par les sages ; eaux dont les vagues sont remuées par les mains des éléphants et des crocodiles, et sur lesquelles glissent les cygnes.

oṃOṃ
oṃ:
Sambandha (Invocation/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootoṃ (अव्यय/प्रणव)
Formअव्यय (sacred syllable/प्रणव)
namaḥsalutation
namaḥ:
Sambandha (Salutation/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootnamas (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा (1st), एकवचन; नमस्कारार्थक-प्रयोगः (salutation as exclamation)
śrīpuruṣottamāyato Śrī Puruṣottama
śrīpuruṣottamāya:
Sampradana (Recipient/सम्प्रदान)
TypeNoun
Rootśrī-puruṣottama (प्रातिपदिक; श्री + पुरुषोत्तम)
Formपुंलिङ्ग, चतुर्थी (4th/चतुर्थी), एकवचन; सम्प्रदानम् (dative): ‘unto’
oṃOṃ
oṃ:
Sambandha (Invocation/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootoṃ (अव्यय/प्रणव)
Formअव्यय (प्रणव)
namaḥsalutation
namaḥ:
Sambandha (Salutation/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootnamas (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; नमस्कारार्थक
śrīnarmadāyaito Śrī Narmadā
śrīnarmadāyai:
Sampradana (Recipient/सम्प्रदान)
TypeNoun
Rootśrī-narmadā (प्रातिपदिक; श्री + नर्मदा)
Formस्त्रीलिङ्ग, चतुर्थी (4th), एकवचन; सम्प्रदानम्
oṃOṃ
oṃ:
Sambandha (Invocation/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootoṃ (अव्यय/प्रणव)
Formअव्यय (प्रणव)
namosalutation
namo:
Sambandha (Salutation/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootnamas (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; ‘namaḥ’ इत्यस्य सन्धिरूपम् (namaḥ + … → namo …)
hariharahiraṇyagarbhebhyaḥto Hari, Hara, and Hiraṇyagarbha
hariharahiraṇyagarbhebhyaḥ:
Sampradana (Recipient/सम्प्रदान)
TypeNoun
Roothari-hara-hiraṇyagarbha (प्रातिपदिक; हरि + हर + हिरण्यगर्भ)
Formपुंलिङ्ग, पञ्चमी (5th/पञ्चमी), बहुवचन; अपादानार्थे/सम्बोधन-प्रयोगे (to/from; here: ‘to’)
namosalutation
namo:
Sambandha (Salutation/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootnamas (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; नमस्कारार्थक
vyāsavālmīkiśukaparāśarebhyaḥto Vyāsa, Vālmīki, Śuka, and Parāśara
vyāsavālmīkiśukaparāśarebhyaḥ:
Sampradana (Recipient/सम्प्रदान)
TypeNoun
Rootvyāsa-vālmīki-śuka-parāśara (प्रातिपदिक; व्यास + वाल्मीकि + शुक + पराशर)
Formपुंलिङ्ग, पञ्चमी (5th), बहुवचन; नमस्कार-प्रयोगे ‘to’
namosalutation
namo:
Sambandha (Salutation/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootnamas (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; नमस्कारार्थक
gurugobrāhmaṇebhyaḥto gurus, cows, and brāhmaṇas
gurugobrāhmaṇebhyaḥ:
Sampradana (Recipient/सम्प्रदान)
TypeNoun
Rootguru-go-brāhmaṇa (प्रातिपदिक; गुरु + गो + ब्राह्मण)
Formपुंलिङ्ग, पञ्चमी (5th), बहुवचन; नमस्कार-प्रयोगे ‘to’
oṃOṃ
oṃ:
Sambandha (Invocation/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootoṃ (अव्यय/प्रणव)
Formअव्यय (प्रणव)
majjanmātaṅgagaṇḍacyutamadamadirāmodamattālimālam(water) with a garland of bees intoxicated by the fragrant ichor of bathing elephants
majjanmātaṅgagaṇḍacyutamadamadirāmodamattālimālam:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootmajjat-mātaṅga-gaṇḍa-cyuta-mada-madirā-moda-matta-āli-mālā (प्रातिपदिक; मज्जत् + मातङ्ग + गण्ड + च्युत + मद + मदिरा + मोद + मत्त + आलि + माला)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया (2nd/द्वितीया), एकवचन; विशेषणम्—‘ambhaḥ’ इत्यस्य; बहुपद-समासः: ‘(water) having a garland of intoxicated bees delighted by the liquor-like ichor dripping from the cheeks of bathing elephants’
snānaiḥby (their) bathing
snānaiḥ:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootsnāna (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया (3rd/तृतीया), बहुवचन; करणम् (instrumental): ‘by/with baths’
siddhāṅganānāmof the Siddha maidens
siddhāṅganānām:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootsiddha-aṅganā (प्रातिपदिक; सिद्ध + अङ्गना)
Formस्त्रीलिङ्ग, षष्ठी (6th/षष्ठी), बहुवचन; सम्बन्धः (genitive): ‘of the Siddha-women’
kucayugavigalatkuṅkumāsaṅgapiṅgamyellowed by saffron dripping from pairs of breasts
kucayugavigalatkuṅkumāsaṅgapiṅgam:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootkuca-yuga-vigalad-kuṅkuma-āsaṅga-piṅga (प्रातिपदिक; कुच + युग + विगलत् + कुङ्कुम + आसङ्ग + पिङ्ग)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषणम्—‘ambhaḥ’ इत्यस्य; ‘yellowish due to contact with saffron dripping from pairs of breasts’
sāyamin the evening
sāyam:
Adhikarana (Time/कालाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootsāyam (अव्यय)
Formअव्यय (adverb): ‘in the evening’
prātarin the morning
prātar:
Adhikarana (Time/कालाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootprātar (अव्यय)
Formअव्यय (adverb): ‘in the morning’
munīnāmof sages
munīnām:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootmuni (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी (6th), बहुवचन; सम्बन्धः
kusumacayasamācchannatīrasthavṛkṣam(water) with bank-side trees covered by masses of flowers
kusumacayasamācchannatīrasthavṛkṣam:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootkusuma-caya-samācchanna-tīra-stha-vṛkṣa (प्रातिपदिक; कुसुम + चय + समाच्छन्न + तीर + स्थ + वृक्ष)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषणम्—‘ambhaḥ’ इत्यस्य; ‘(water) whose bank-trees are covered with heaps of flowers’
pāyātmay protect
pāyāt:
Kriya (Predicate/क्रिया)
TypeVerb
Rootpā (धाातु; पा—रक्षणे)
Formलोट् (imperative/benedictive sense), प्रथमपुरुष (3rd), एकवचन; परस्मैपदम्; आशिषि—‘may (it) protect’
voyou; for you
vo:
Sampradana (Beneficiary/सम्प्रदान)
TypeNoun
Rootyusmad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formषष्ठी/चतुर्थी (6th/4th) बहुवचन-रूपम् (enclitic): ‘your/for you’; अत्र कर्म/सम्प्रदानार्थे—‘you’
narmadāmbhaḥthe waters of Narmadā
narmadāmbhaḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootnarmadā-ambhas (प्रातिपदिक; नर्मदा + अम्भस्)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा (1st), एकवचन; कर्ता—‘the waters of Narmadā’
karimakarakarākrāntarahaṃstaraṃgam(water) with waves thronged by elephants, makaras, and swans
karimakarakarākrāntarahaṃstaraṃgam:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootkari-makara-kara-ākrānta-rahaṃs-taraṃga (प्रातिपदिक; करि + मकर + कर + आक्रान्त + रहंस + तरङ्ग)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषणम्—‘ambhaḥ’ इत्यस्य; ‘having waves overrun by the hands/trunks of elephants and by makaras, with (sporting) swans’

Sūta (deduced maṅgalācaraṇa/narratorial invocation in Purāṇic style)

Tirtha: Revā/Narmadā

Type: river

Scene: A lush Narmadā panorama: elephants bathing with fragrant ichor, siddha maidens bathing with saffron-tinted water, sages gathering blossoms at dawn and dusk under flowering riverbank trees, swans gliding, crocodiles and makaras stirring waves; above, a maṅgala panel with ‘ॐ नमः’ salutations to Puruṣottama and Narmadā, and to Hari-Hara-Hiraṇyagarbha and the sages.

P
Puruṣottama
N
Narmadā (Revā)
H
Hari (Viṣṇu)
H
Hara (Śiva)
H
Hiraṇyagarbha (Brahmā)
V
Vyāsa
V
Vālmīki
Ś
Śuka
P
Parāśara
G
Guru
G
Go (Cow)
B
Brāhmaṇa
S
Siddha
M
Muni

FAQs

Begin sacred study by honoring God, the holy river, the rishis, and dharmic pillars (guru, cow, brāhmaṇas); then receive the river’s protective grace.

The river Narmadā (Revā) herself—praised as a living tīrtha whose waters sanctify and protect.

Snāna (bathing/immersion) in the Narmadā is implied as a sanctifying act, framing the river as a purifier and protector.