Previous Verse
Next Verse

Shloka 35

Adhyaya 52: सोमाधारः, पुण्योदानदी, मेरुप्रदक्षिणा, जम्बूद्वीपनववर्षवर्णनम्

महारजतसंकाशा हरिवर्षे ऽपि मानवाः देवलोकाच्च्युताः सर्वे देवाकाराश् च सर्वशः

mahārajatasaṃkāśā harivarṣe 'pi mānavāḥ devalokāccyutāḥ sarve devākārāś ca sarvaśaḥ

Dans Harivarṣa aussi, les humains brillent comme un grand argent. On dit qu’ils sont tous descendus du monde des Devas, et partout ils portent des formes semblables à celles des dieux.

mahā-rajata-saṃkāśāḥhaving the appearance of great silver, shining brightly
mahā-rajata-saṃkāśāḥ:
harivarṣein Harivarṣa (the region named Harivarṣa)
harivarṣe:
apialso/indeed
api:
mānavāḥhuman beings
mānavāḥ:
devalokātfrom the world of the Devas
devalokāt:
cyutāḥfallen/descended
cyutāḥ:
sarveall
sarve:
deva-ākārāḥhaving god-like forms
deva-ākārāḥ:
caand
ca:
sarvaśaḥin every way/everywhere
sarvaśaḥ:

Suta Goswami