Previous Verse
Next Verse

Shloka 51

मदनदाहः — पार्वतीतपः, स्वयंवरलीला, देवस्तम्भनं, दिव्यचक्षुर्दानम्

तत्र ते स्तम्भितास्तेन तथैव सुरसत्तमाः प्रणेमुर् मनसा सर्वे सनारायणकाः प्रभुम्

tatra te stambhitāstena tathaiva surasattamāḥ praṇemur manasā sarve sanārāyaṇakāḥ prabhum

Là, retenus par cette puissance, les plus éminents des dieux demeurèrent tels qu’ils étaient ; et tous—avec Nārāyaṇa—s’inclinèrent en leur esprit devant le Seigneur suprême (Pati).

तत्र (tatra)there
तत्र (tatra):
ते (te)they
ते (te):
स्तम्भिताः (stambhitāḥ)immobilized, restrained, made to stand still
स्तम्भिताः (stambhitāḥ):
तेन (tena)by that (power/manifestation)
तेन (tena):
तथैव (tathaiva)just so, in that very manner
तथैव (tathaiva):
सुरसत्तमाः (surasattamāḥ)the best among the gods
सुरसत्तमाः (surasattamāḥ):
प्रणेमुः (praṇemuḥ)bowed down, paid obeisance
प्रणेमुः (praṇemuḥ):
मनसा (manasā)mentally, within the mind
मनसा (manasā):
सर्वे (sarve)all
सर्वे (sarve):
सनारायणकाः (sa-nārāyaṇakāḥ)along with Nārāyaṇa (Vishnu)
सनारायणकाः (sa-nārāyaṇakāḥ):
प्रभुम् (prabhum)the Lord, the Master (Pati)
प्रभुम् (prabhum):

Suta Goswami (narrating the Purana to the sages at Naimisharanya)