Daśagrīva-boonāvaraṇa, Viṣṇv-avatāra-niyoga, Vānara-sahāya-janana, Mantharā-nirmāṇa
प्रत्युद्गम्य महात्मान प्रत्यगृह्नाद् यथाविधि । तदनन्तर किसी समय महायोगी सत्यवतीनन्दन व्यास पाण्डवोंको देखनेके लिये वहाँ आये। उन महात्माको आया देख कुन्तीनन्दन युधिष्ठिर उनकी अगवानीके लिये कुछ दूर आगे बढ़ गये और विधिपूर्वक स्वागत-सत्कारके साथ उन्हें अपने साथ लिवा लाये ।। ८-९ >॥ तमासीनमुपासीन: शुश्रूषुर्नियतेन्द्रिय:
pratyudgamya mahātmānaṃ pratyagṛhṇād yathāvidhi | tad-anantaraṃ kadācit mahāyogī satyavatī-nandanaḥ vyāsaḥ pāṇḍavān draṣṭuṃ tatra ājagāma | tān mahātmānam āyāntaṃ dṛṣṭvā kuntī-nandanaḥ yudhiṣṭhiraḥ tasya pratyudgamaṃ kṛtvā kiñcid dūraṃ agre jagāma, vidhivat satkāra-svāgatena saha tam ādāya svāśramaṃ prāviśat || tam āsīnam upāsīnaḥ śuśrūṣuḥ niyatendriyaḥ ||
Dijo Vaiśaṃpāyana: Tras salir a recibir a aquel gran sabio, Yudhiṣṭhira lo acogió del modo prescrito. Poco después, el gran yogui Vyāsa—hijo de Satyavatī—llegó allí para ver a los Pāṇḍava. Al ver llegar al venerable, Yudhiṣṭhira, hijo de Kuntī, avanzó un trecho para darle la bienvenida y, con los debidos ritos de hospitalidad, lo condujo consigo. Cuando Vyāsa tomó asiento, Yudhiṣṭhira se sentó cerca, atento y dueño de sí, deseoso de servir y de escuchar—mostrando que la reverencia a los sabios y la hospitalidad disciplinada son también formas de dharma.
वैशम्पायन उवाच
The passage highlights dharma expressed through proper hospitality and reverence: going forward to receive a worthy guest, honoring him according to prescribed conduct, and then sitting near with self-restraint and a spirit of service and attentive listening.
During the Pāṇḍavas’ forest period, the sage Vyāsa arrives to see them. Yudhiṣṭhira goes out to meet him, welcomes him with due rites, brings him in, and then sits close by, disciplined and eager to serve and hear him.