Viśukra–Viṣaṅga-vadha (The Slaying of Viśukra and Viṣaṅga) — Lalitopākhyāna
इत्थं प्रववृते युद्धं मृत्योश्च त्रासदायकम् / चतुर्थयुद्धदिवसे प्रातरा रभ्यभीषणम् / प्रहरद्वयपर्यन्तं सेनयोरुभयोरपि
itthaṃ pravavṛte yuddhaṃ mṛtyośca trāsadāyakam / caturthayuddhadivase prātarā rabhyabhīṣaṇam / praharadvayaparyantaṃ senayorubhayorapi
Thus the battle went on, terrifying, as though Death itself inspired dread. On the fourth day of war, from morning it grew exceedingly dreadful, lasting for both armies until two praharas had passed.