Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Prabhasa Khanda, Shloka 6

ततो वार्धक्यमापन्नस्तथापि न शमं गतः । कस्यचित्त्वथ कालस्य पितृभिः प्रतिबोधितः । तं प्रसुप्तं समासाद्य नारकेयैः सुदुःखितैः

tato vārdhakyamāpannastathāpi na śamaṃ gataḥ | kasyacittvatha kālasya pitṛbhiḥ pratibodhitaḥ | taṃ prasuptaṃ samāsādya nārakeyaiḥ suduḥkhitaiḥ

Dann erreichte er das Greisenalter, doch selbst da erlangte er keine Selbstzucht (śama). Nach einiger Zeit wurde er von seinen Ahnen geweckt—von den in der Hölle Gepeinigten, die in großem Leid zu ihm traten, während er schlafend dalag.

tataḥthen, thereafter
tataḥ:
Sambandha (Sequence/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formअव्यय: तसिल्-प्रत्ययान्त (ablatival adverb)
vārdhakyamold age
vārdhakyam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootvārdhakya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया (2nd), एकवचन; कर्म (āpannaḥ—‘having reached’)
āpannaḥhaving reached, having fallen into
āpannaḥ:
Karta (Subject-qualifier/कर्ता-विशेषण)
TypeAdjective
Rootā + pad (धातु) → āpanna (कृदन्त)
Formक्त (past participle), पुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; कर्तरि-प्रयोग (one who has reached)
tathāthus, even so
tathā:
Sambandha (Manner/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Roottathā (अव्यय)
Formअव्यय: क्रियाविशेषण (adverb)
apieven
api:
Sambandha (Emphasis/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootapi (अव्यय)
Formअव्यय: अपि-निपात (even/also)
nanot
na:
Sambandha (Negation/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootna (अव्यय)
Formअव्यय: निषेध (negation particle)
śamampeace, calmness, restraint
śamam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootśama (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
gataḥattained, gone to
gataḥ:
Kriya (State/क्रिया)
TypeVerb
Rootgam (धातु) → gata (कृदन्त)
Formक्त (past participle) used predicatively; पुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; ‘gone/attained’
kasyacitof some
kasyacit:
Sambandha (Genitive relation/सम्बन्ध)
TypeAdjective
Rootkasya-cit (सर्वनाम + चित्)
Formपुं/नपुं, षष्ठी (6th/genitive), एकवचन; अनिश्चित-निर्देश (indefinite)
tubut, indeed
tu:
Sambandha (Discourse/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Roottu (अव्यय)
Formअव्यय: विरोध/अवधारण (particle: but/indeed)
athathen
atha:
Sambandha (Sequence/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootatha (अव्यय)
Formअव्यय: आरम्भ/अनन्तर (then/now)
kālasyaof time
kālasya:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootkāla (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी, एकवचन
pitṛbhiḥby the forefathers
pitṛbhiḥ:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootpitṛ (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया (3rd/instrumental), बहुवचन
pratibodhitaḥawakened, admonished
pratibodhitaḥ:
Karta (Subject-qualifier/कर्ता-विशेषण)
TypeAdjective
Rootprati + budh (धातु) → pratibodhita (कृदन्त)
Formक्त (past participle), पुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; कर्मणि-भाव (having been awakened/admonished)
tamhim
tam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
prasuptamsleeping
prasuptam:
Karma (Object-qualifier/कर्मविशेषण)
TypeAdjective
Rootpra + svap (धातु) → prasupta (कृदन्त)
Formक्त (past participle), पुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषण (qualifying tam)
samāsādyahaving approached
samāsādya:
Sambandha (Prior action/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootsam + ā + sad (धातु) → samāsādya (कृदन्त)
Formल्यप् (absolutive/gerund): ‘having approached’
nārakeyaiḥby hellish (beings)
nārakeyaiḥ:
Karana (Agent-instrumental/करण)
TypeAdjective
Rootnārakeya (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; विशेषण (qualifying implied agents)
suduḥkhitaiḥby very afflicted (ones)
suduḥkhitaiḥ:
Karana (Agent-instrumental/करण)
TypeAdjective
Rootsu + duḥkhita (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; उपसर्ग-विशेषण (intensified)

Pulastya

Tirtha: Arbuda-kṣetra (narrative locus)

Type: kshetra

Scene: Night chamber scene: the king asleep; spectral, suffering pitṛs emerge with scorched bodies and pleading faces, surrounded by faint flames and smoke of naraka, shaking him awake.

A
Aprastuta (king)
P
Pitṛs (ancestors)
N
Naraka (hell)

FAQs

Unrestrained life ripens into suffering that can bind even one’s ancestors; awakening to dharma may come through the cry of the Pitṛs.

Not named in this verse; it sets the crisis that will be resolved through tīrtha-dharma in the chapter.

None explicitly here; the verse introduces the Pitṛ-driven admonition that typically leads to dāna/snāna remedies.