Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 11

तस्य तद्वचनं श्रुत्वा तेनैव सहितो विधिः । गत्वोवाच जगन्मित्रं विश्वामित्रं मुनीश्वरम्

tasya tadvacanaṃ śrutvā tenaiva sahito vidhiḥ | gatvovāca jaganmitraṃ viśvāmitraṃ munīśvaram

Als er seine Worte vernommen hatte, ging Vidhi (Brahmā), von ihm begleitet, hin und redete Viśvāmitra an—den Herrn unter den Weisen, den Freund der Welt.

तस्यof him
तस्य:
Sambandha (Genitive/षष्ठी)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गः, षष्ठी, एकवचनम्; सर्वनाम
तत्that
तत्:
Karma (Object/कर्म)
TypeAdjective
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गः, द्वितीया, एकवचनम्; विशेषणम्
वचनम्word, statement
वचनम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootवचन (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गः, द्वितीया, एकवचनम्
श्रुत्वाhaving heard
श्रुत्वा:
Purvakala-kriya (Prior action/पूर्वकालक्रिया)
TypeVerb
Rootश्रु (धातु)
Formक्त्वान्त (absolutive/gerund), अव्ययभावः; ‘having heard’
तेनwith him
तेन:
Sahakari (Accompaniment/सहकारी)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गः, तृतीया, एकवचनम्; सर्वनाम
एवindeed
एव:
Sambandha (Emphasis/अवधारण)
TypeIndeclinable
Rootएव (अव्यय)
Formअव्ययम्; अवधारण (emphasis)
सहितःaccompanied
सहितः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeAdjective
Rootसह (उपसर्ग/अव्यय) + इ (धातु) / ‘सहित’ (प्रातिपदिक)
Formक्त (PPP as adjective), पुंलिङ्गः, प्रथमा, एकवचनम्; ‘accompanied/with’
विधिःBrahmā (the Ordainer)
विधिः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootविधि (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गः, प्रथमा, एकवचनम्; ब्रह्मा-पर्यायः
गत्वाhaving gone
गत्वा:
Purvakala-kriya (Prior action/पूर्वकालक्रिया)
TypeVerb
Rootगम् (धातु)
Formक्त्वान्त (absolutive), अव्ययभावः
उवाचsaid
उवाच:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootवच् (धातु)
Formलिट् (Perfect), परस्मैपदम्, प्रथमपुरुषः, एकवचनम्
जगत्-मित्रम्the world’s friend
जगत्-मित्रम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootजगत् (प्रातिपदिक) + मित्र (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गः, द्वितीया, एकवचनम्; ‘friend of the world’ (उपाधि)
विश्वामित्रम्Viśvāmitra
विश्वामित्रम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootविश्वामित्र (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गः, द्वितीया, एकवचनम्
मुनि-ईश्वरम्lord of sages
मुनि-ईश्वरम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootमुनि (प्रातिपदिक) + ईश्वर (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गः, द्वितीया, एकवचनम्; ‘lord among sages’

Narrator (third-person narration)

Type: kshetra

Scene: Brahmā, accompanied by a deva or messenger, arrives at Viśvāmitra’s hermitage; the sage sits in tapas posture, surrounded by a luminous aura; the meeting is solemn and charged.

B
Brahmā (Vidhi)
V
Viśvāmitra

FAQs

Even immense ascetic authority is engaged through respectful dialogue; dharma is upheld through counsel, not merely force.

No tīrtha is directly named; the verse advances the Triśaṅku narrative embedded in the Tīrthamāhātmya section.

None in this verse.