Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 37

अज्ञानतो यदा पीतं मद्यं विप्रेण कर्हिचित् । अग्नितुल्यं घृतं पीत्वा तावन्मात्रं विशुध्यति

ajñānato yadā pītaṃ madyaṃ vipreṇa karhicit | agnitulyaṃ ghṛtaṃ pītvā tāvanmātraṃ viśudhyati

„Wenn aber ein Brāhmaṇa irgendwann aus Unwissenheit berauschenden Trank getrunken hat, so wird er rein, indem er in derselben Menge Ghee (geklärte Butter) trinkt, heiß wie Feuer.“

अज्ञानतःunknowingly
अज्ञानतः:
Hetu (Cause/Reason)
TypeIndeclinable
Rootअज्ञान (प्रातिपदिक)
Formअव्ययीभाव-प्रयोग (तसिल्/ablatival adverb) “from ignorance/unknowingly”
यदाwhen
यदा:
Kala-adhikarana (Time)
TypeIndeclinable
Rootयदा (अव्यय)
Formअव्यय; temporal adverb “when”
पीतम्drunk
पीतम्:
Kriya (Passive predicate)
TypeVerb
Rootपा (धातु)
Formभूतकृदन्त (क्त), नपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया एकवचन; कर्मणि-भावे “(it) has been drunk”
मद्यम्liquor
मद्यम्:
Karma (Object)
TypeNoun
Rootमद्य (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया एकवचन; ‘पीतम्’ इत्यस्य कर्म/विषय
विप्रेणby a Brahmin
विप्रेण:
Karta (Agent in passive)
TypeNoun
Rootविप्र (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया (3rd/instrumental) एकवचन; कर्तृकरणे (कर्मणि-प्रयोगे agent)
कर्हिचित्at some time
कर्हिचित्:
Kala-adhikarana (Time)
TypeIndeclinable
Rootकर्हिचित् (अव्यय)
Formअव्यय; indefinite temporal adverb “at some time/ever”
अग्नितुल्यम्like fire
अग्नितुल्यम्:
Visheshana (Qualifier)
TypeAdjective
Rootअग्नि + तुल्य (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया एकवचन; विशेषणम् (घृतम्) । समासः: अग्निना तुल्यम् (तृतीया-तत्पुरुष)
घृतम्ghee
घृतम्:
Karma (Object)
TypeNoun
Rootघृत (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया एकवचन; कर्म (पीत्वा)
पीत्वाhaving drunk
पीत्वा:
Purvakala-kriya (Prior action)
TypeVerb
Rootपा (धातु)
Formक्त्वान्त (absolutive) “having drunk”
तावन्मात्रम्to that extent
तावन्मात्रम्:
Kriya-visheshana (Measure)
TypeIndeclinable
Rootतावत् + मात्र (प्रातिपदिक)
Formअव्ययवत् परिमाण-प्रयोग; adverbial accusative “to that extent/that much”
विशुध्यतिis purified
विशुध्यति:
Kriya (Action)
TypeVerb
Rootवि + शुध् (धातु)
Formलट्, प्रथमपुरुष, एकवचन; “is purified”

Brāhmaṇas

Type: kshetra

Listener: The penitent dvija

Scene: Brāhmaṇas explain a mitigated expiation: ghee heated like fire, measured to the accidental intake; the tone is compassionate yet firm.

V
Vipra (Brāhmaṇa)

FAQs

Dharma texts distinguish intention: ignorance lessens culpability, yet purification remains necessary.

No named tīrtha appears in this verse; it functions as a dharma-prāyaścitta instruction within the Tīrthamāhātmya setting.

Drinking very hot ghee (agnitulyam ghṛtam) equal to the quantity consumed is given as expiation for unknowing liquor intake.