एवं विज्ञापनं दद्यादनेन मंत्रेण कमलासनम् । तत्कमलासनं कमलनंदन उपाविशति । आसन उपविष्टस्य शेषां पूजां नियोजयेत् अनेन विधानेन । ओंसोममूर्तिक्षीरोदपतये नमः । इति क्षीरादिस्नपनम् । ओंभास्कराय नीरव सिने नमः । इति जलस्नानम् ततो वासोयुगं शुभ्रं दद्यात् अनेन मंत्रेण । इदं वासोयुगं सूर्य गृहाण कृपया मम । कटिभूषणमेकं ते द्वितीयं चांगप्रावरणम्
evaṃ vijñāpanaṃ dadyādanena maṃtreṇa kamalāsanam | tatkamalāsanaṃ kamalanaṃdana upāviśati | āsana upaviṣṭasya śeṣāṃ pūjāṃ niyojayet anena vidhānena | oṃsomamūrtikṣīrodapataye namaḥ | iti kṣīrādisnapanam | oṃbhāskarāya nīrava sine namaḥ | iti jalasnānam tato vāsoyugaṃ śubhraṃ dadyāt anena maṃtreṇa | idaṃ vāsoyugaṃ sūrya gṛhāṇa kṛpayā mama | kaṭibhūṣaṇamekaṃ te dvitīyaṃ cāṃgaprāvaraṇam
Nachdem man so die ehrerbietige Bitte vorgetragen hat, soll man mit diesem Mantra einen Lotossitz darbringen. Der auf dem Lotus thronende Herr, Sūrya, Wonne des Lotus, nimmt darauf Platz. Wenn Er sitzt, ordne man die übrige Verehrung nach dieser vorgeschriebenen Folge. „Oṃ—Verehrung dem Herrn des Milchozeans, dessen Gestalt Soma ist“: so ist das Bad mit Milch und dergleichen. „Oṃ—Verehrung Bhāskara, dem Stillen“: so ist das Wasserbad. Dann soll man ein Paar reine, weiße Gewänder mit diesem Mantra darbringen: „O Sūrya, nimm aus Gnade dieses Paar Tücher von mir an—das eine als Schmuck für die Hüfte, das zweite als Bedeckung der Glieder.“
Lomaharṣaṇa (Sūta) to the sages (deduced)
Scene: A golden-hued Sūrya is invited to a lotus-seat; attendants prepare kṣīra-abhiṣeka and jala-snāna; two spotless white garments are offered, one tied at the waist and one draped over the limbs; ritual vessels gleam, and the altar is orderly and luminous.
Devotion is expressed through orderly hospitality—seat, bath, and clothing—affirming the deity’s living presence and the worshipper’s humility.
No specific tīrtha is mentioned; it is a ritual manual-style passage for Sūrya-pūjā.
Offer a lotus-seat, perform milk-bathing and water-bathing with mantras, then offer a pair of white garments as waist-ornament and body-covering.