Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Kashi Khanda, Shloka 20

यत्र गत्वा न शोचंति किंचित्संसारिणः क्वचित । प्राश्योदकं लिंगरूपं लिंगरूपत्वमागताः

yatra gatvā na śocaṃti kiṃcitsaṃsāriṇaḥ kvacita | prāśyodakaṃ liṃgarūpaṃ liṃgarūpatvamāgatāḥ

Wer jenen Ort erreicht, den befällt als Weltwesen niemals irgendein Kummer. Trinkt man das geweihte Wasser, das mit dem Liṅga verbunden ist, erlangt man den Zustand des Liṅga selbst—Vereinigung mit Śivas Gestalt.

यत्रwhere
यत्र:
Adhikarana (Locative sense/अधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootयत्र (अव्यय)
Formअव्यय (सम्बन्ध/देशवाचक अव्यय, relative adverb: 'where')
गत्वाhaving gone
गत्वा:
Kriya-viseshana (Adverbial to main verb/क्रियाविशेषण)
TypeVerb
Rootगम् (धातु) + त्वा (क्त्वा-प्रत्यय)
Formक्त्वान्त अव्ययकृदन्त (absolutive/gerund), 'having gone'
not
:
Sambandha (Negation to verb)
TypeIndeclinable
Rootन (अव्यय)
Formनिषेधार्थक अव्यय (negation particle)
शोचन्तिthey grieve
शोचन्ति:
Kriya (Predicate/क्रिया)
TypeVerb
Rootशुच् (धातु)
Formलट्-लकार (Present), परस्मैपद; प्रथमपुरुष, बहुवचन
किञ्चित्at all; anything
किञ्चित्:
Kriya-viseshana (Adverbial modifier)
TypeIndeclinable
Rootकिञ्चित् (सर्वनाम/अव्ययप्राय)
Formअव्ययप्राय (indefinite adverbial: 'at all/anything')
संसारिणःworldly beings
संसारिणः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootसंसारिन् (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन (agent noun: 'worldly beings')
क्वचित्anywhere
क्वचित्:
Adhikarana (Locative sense/अधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootक्वचित् (अव्यय)
Formदेशवाचक अव्यय (adverb: 'anywhere/sometime')
प्राश्यhaving drunk/consumed
प्राश्य:
Kriya-viseshana (Adverbial to main verb)
TypeVerb
Rootप्र + अश् (धातु) + ल्यप् (क्त्वा-समकक्ष)
Formल्यप्-प्रत्ययान्त अव्ययकृदन्त (gerund), 'having eaten/drunk'
उदकम्water
उदकम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootउदक (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन
लिङ्गरूपम्the form of the liṅga
लिङ्गरूपम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootलिङ्ग (प्रातिपदिक) + रूप (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुष (लिङ्गस्य रूपम्)
लिङ्गरूपत्वम्the state of being liṅga-form
लिङ्गरूपत्वम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootलिङ्ग (प्रातिपदिक) + रूप (प्रातिपदिक) + त्व (तद्धित)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; (लिङ्गरूपस्य भावः) भाववाचक-तद्धितान्त
आगताःhave attained/come to
आगताः:
Kriya (Predicate/क्रिया)
TypeVerb
Rootआ + गम् (धातु)
Formक्त-प्रत्ययान्त भूतकृदन्त (past participle), पुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन; कर्तरि प्रयोग (they have come/attained)

Skanda (deduced: Kāśīkhaṇḍa commonly Skanda speaking to Agastya)

Tirtha: Kedāra / Kedāreśvara

Type: kshetra

Listener: Ṛṣis/assembly (standard purāṇic audience)

Scene: Pilgrims at a Himalayan stone liṅga; a priest offers abhiṣeka-jala; devotees sip the sanctified water, faces serene, grief dissolving into stillness; faint aura of Śiva’s liṅga-form behind them.

Ś
Śiva
L
Liṅga
K
Kedāra (implied context)

FAQs

True tīrtha-contact transforms the devotee: sorrow ends and one attains Śiva-oriented being (liṅga-bhāva).

The verse praises a Śiva-tīrtha connected with the Liṅga; in this adhyāya the focus is Kedāra/Kedāreśvara and its salvific power.

Sipping/drinking the sanctified water (tīrthodaka) associated with the Śiva-liṅga.