न नाकलोके सुखमस्ति तादृशं कुतस्तु पातालतलेऽतिसुंदरे । वार्तापि मर्त्ये सुखसंश्रया क्व वा काश्यां हि यादृक्तनुमात्रधारिणि
na nākaloke sukhamasti tādṛśaṃ kutastu pātālatale'tisuṃdare | vārtāpi martye sukhasaṃśrayā kva vā kāśyāṃ hi yādṛktanumātradhāriṇi
Ein solches Glück findet sich nicht einmal im Himmel — wie viel weniger in den überaus schönen Regionen von Pātāla. In der Welt der Sterblichen, wo gäbe es auch nur die Rede von einer Freude wie in Kāśī, selbst für den, der nur einen Leib trägt?
Skanda (deduced; Kāśīkhaṇḍa commonly Skanda to Agastya)
Kāśī’s spiritual joy is portrayed as surpassing even heavenly pleasures, accessible even to ordinary embodied people.
Kāśī (Vārāṇasī), praised as the highest seat of sukha and sanctity.
None; the verse is comparative praise (māhātmya) of Kāśī’s unique bliss.