Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Brahma Khanda, Shloka 68

राक्षसीत्वं शिलात्वं च हित्वा स्वं रूपमागते । तस्मात्सर्वप्रयत्नेन स्नातव्यं कपितीर्थके

rākṣasītvaṃ śilātvaṃ ca hitvā svaṃ rūpamāgate | tasmātsarvaprayatnena snātavyaṃ kapitīrthake

Nachdem sie sowohl das Dasein als rākṣasī als auch die Versteinerung abgelegt hatten, kehrten sie zu ihrer eigenen Gestalt zurück. Darum soll man sich mit allem Eifer in Kapitīrtha baden.

राक्षसीत्वम्demoness-hood
राक्षसीत्वम्:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootराक्षसी (प्रातिपदिक) + त्व (तद्धित)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया/प्रथमा, एकवचन; भाववाचक-तद्धितान्त (state of being a demoness)
शिलात्वम्stone-hood (being stone)
शिलात्वम्:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootशिला (प्रातिपदिक) + त्व (तद्धित)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया/प्रथमा, एकवचन; भाववाचक-तद्धितान्त
and
:
Samuccaya (समुच्चय)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चयार्थक-अव्यय (conjunction)
हित्वाhaving abandoned
हित्वा:
Purvakala-kriya (पूर्वकालक्रिया)
TypeVerb
Root√हा (धातु)
Formक्त्वा-प्रत्ययान्त अव्ययकृदन्त (gerund), त्यक्त्वा (having abandoned)
स्वम्their own
स्वम्:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootस्व (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषणम्
रूपम्form
रूपम्:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootरूप (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
आगते(they two) returned/attained
आगते:
Karta (कर्ता)
TypeVerb
Rootआ√गम् (धातु)
Formक्त-प्रत्ययान्त कृदन्त (past passive participle) ‘आगत’; स्त्रीलिङ्ग, प्रथमा, द्विवचन (रम्भा-घृताच्यौ इत्यस्य अन्वयः)
तस्मात्therefore
तस्मात्:
Sambandha/Hetu
TypeIndeclinable
Rootतस्मात् (अव्यय/सर्वनाम-रूप)
Formअव्ययीभावेन प्रयुक्तं सर्वनामरूपम्; हेत्वर्थे (therefore)
सर्व-प्रयत्नेनwith every effort
सर्व-प्रयत्नेन:
Karana (करण)
TypeNoun
Rootसर्व (प्रातिपदिक) + प्रयत्न (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति (Instrumental/3rd), एकवचन; समासः—सर्वः प्रयत्नः (with all effort)
स्नातव्यम्one should bathe
स्नातव्यम्:
Kriya (क्रिया)
TypeVerb
Root√स्ना (धातु)
Formतव्यत्-प्रत्ययान्त कृदन्त (gerundive/obligatory), नपुंसकलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; विधेय (should be bathed)
कपितीर्थकेat Kapitīrthaka
कपितीर्थके:
Adhikarana (अधिकरण)
TypeNoun
Rootकपितीर्थक (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, सप्तमी-विभक्ति, एकवचन

Narrator (contextual Purāṇic narration; likely Sūta in Setu Khaṇḍa frame)

Tirtha: Kapitīrtha

Type: kund

Listener: Sages/dvijas

Scene: A didactic tableau: on one side, the discarded rākṣasī-shadow and stone-like curse imagery; on the other, the restored luminous forms of the apsarases. A narrator-sage points toward Kapitīrtha, urging pilgrims to bathe with full effort.

K
Kapitīrtha

FAQs

A tīrtha is a dharmic remedy: it helps one abandon degraded conditions and recover one’s rightful, pure identity.

Kapitīrtha is explicitly recommended as a must-bathe pilgrimage spot.

Sarvaprayatnena snātavyam—one should earnestly perform ritual bathing at Kapitīrtha.