Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Brahma Khanda, Shloka 9

दिवानिशं वसंत्यत्र पर्वते गंधमादने । अत्र गौरी सदा तुष्टा हरेण सह वर्तते । अत्र किन्नरकांतानां क्रीडा जागर्ति नित्यशः । तस्य दर्शनमात्रेण बुद्धिसौख्यं नृणां भवेत्

divāniśaṃ vasaṃtyatra parvate gaṃdhamādane | atra gaurī sadā tuṣṭā hareṇa saha vartate | atra kinnarakāṃtānāṃ krīḍā jāgarti nityaśaḥ | tasya darśanamātreṇa buddhisaukhyaṃ nṛṇāṃ bhavet

Tag und Nacht wohnen sie dort auf dem Berge Gandhamādana. Dort bleibt Gaurī stets erfreut und weilt zusammen mit Hara (Śiva). Dort ist das Spiel der Geliebten der Kinnaras immerdar wach. Schon beim bloßen Anblick dieses Berges erlangen die Menschen Ruhe und Glück des Geistes und der Einsicht.

divāniśamday and night
divāniśam:
Adhikarana (Time/कालाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootdivā + niśā (प्रातिपदिक)
Formअव्ययभावे द्वन्द्वसमासः; क्रियाविशेषणम् (adverbial: 'day and night')
vasantithey dwell
vasanti:
Kriya (Verb/क्रिया)
TypeVerb
Rootvas (धातु)
Formलट् (Present), परस्मैपद, प्रथमपुरुष, बहुवचन
atrahere
atra:
Adhikarana (Location/देशाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootatra (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्ययम् (locative adverb: here)
parvateon the mountain
parvate:
Adhikarana (Location/देशाधिकरण)
TypeNoun
Rootparvata (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सप्तमी (7th/सप्तमी), एकवचन
gandhamādaneon Gandhamādana (mountain)
gandhamādane:
Adhikarana (Location/देशाधिकरण)
TypeNoun
Rootgandhamādana (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सप्तमी (7th), एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः/उपपद-समासः (gandha + āmādana: 'fragrance-producing')
atrahere
atra:
Adhikarana (Location/देशाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootatra (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्ययम्
gaurīGaurī (Pārvatī)
gaurī:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootgaurī (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st/प्रथमा), एकवचन
sadāalways
sadā:
Adhikarana (Time/कालाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootsadā (अव्यय)
Formकालवाचक-अव्ययम् (always)
tuṣṭāpleased, satisfied
tuṣṭā:
Karta (Subject-complement/कर्तृविशेषण)
TypeAdjective
Roottuṣ (धातु) + kta (कृत् प्रत्यय)
Formक्त-प्रत्ययान्त कृदन्त (past participle); स्त्रीलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; विशेषणम् (gaurī)
hareṇawith Hara (Śiva)
hareṇa:
Sahakari (Association/सहकारक)
TypeNoun
Roothari (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया (3rd/तृतीया), एकवचन
sahatogether with
saha:
Sahakari (Association/सहकारक)
TypeIndeclinable
Rootsaha (अव्यय)
Formसह-अव्ययम् (preposition-like: with)
vartatedwells, remains
vartate:
Kriya (Verb/क्रिया)
TypeVerb
Rootvṛt (धातु)
Formलट् (Present), आत्मनेपद, प्रथमपुरुष, एकवचन
atrahere
atra:
Adhikarana (Location/देशाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootatra (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्ययम्
kinnarākāntānāmof the Kinnara maidens
kinnarākāntānām:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootkinnara + kāntā (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, षष्ठी (6th/षष्ठी), बहुवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः (kinnarāṇāṃ kāntāḥ: 'wives/beloveds of Kinnaras')
krīḍāplay, sport
krīḍā:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootkrīḍā (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन
jāgartiis awake, thrives
jāgarti:
Kriya (Verb/क्रिया)
TypeVerb
Rootjāgṛ (धातु)
Formलट् (Present), परस्मैपद, प्रथमपुरुष, एकवचन
nityaśaḥcontinually
nityaśaḥ:
Adhikarana (Manner/प्रकाराधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootnityaśas (अव्यय)
Formप्रकार/आवृत्तिवाचक-अव्ययम् (continually, always)
tasyaof it/that (place)
tasya:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formसर्वनाम, षष्ठी, एकवचन
darśanamātreṇaby mere sight
darśanamātreṇa:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootdarśana + mātra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया, एकवचन; तत्पुरुषः (darśanasya mātram: 'mere seeing'); करणत्वे तृतीया
buddhisaukhyammental happiness
buddhisaukhyam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootbuddhi + saukhya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः (buddheḥ saukhyam: 'happiness of mind/intellect')
nṛṇāmof men
nṛṇām:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootnṛ (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी, बहुवचन
bhavetwould arise/becomes
bhavet:
Kriya (Verb/क्रिया)
TypeVerb
Rootbhū (धातु)
Formविधिलिङ् (Optative), परस्मैपद, प्रथमपुरुष, एकवचन

Sūta (Lomaharṣaṇa) speaking to the sages (deduced from Setukhaṇḍa narrative style)

Tirtha: Gandhamādana (Setu-mārga)

Type: peak

Scene: A fragrant, luminous mountain rising near the sea-route; Śiva and Gaurī seated in serene union; Kinnara couples in perpetual celestial play amid flowering groves; pilgrims gazing from afar with minds becoming calm and bright.

G
Gandhamādana
G
Gaurī (Pārvatī)
H
Hara (Śiva)
K
Kinnara

FAQs

Sacred places sanctified by Śiva and Pārvatī grant inner clarity; even darśana (mere seeing) bestows mental well-being.

Gandhamādana Mountain within the Setukhaṇḍa sacred geography associated with Setu (Rāma’s bridge) region.

No explicit rite is prescribed here; the stated practice is darśana—visiting and beholding the sacred mountain.

Read Skanda Purana in the Vedapath app

Scan the QR code to open this directly in the app, with audio, word-by-word meanings, and more.

Continue reading in the Vedapath app

Open in App