Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Brahma Khanda, Shloka 70

महाविशालं गंभीरं देवखातं मनोरमम् । लहर्यादिभिर्गंभीरः फेनावर्तसमाकुलम्

mahāviśālaṃ gaṃbhīraṃ devakhātaṃ manoramam | laharyādibhirgaṃbhīraḥ phenāvartasamākulam

Es ist weit und tief, ein lieblicher See, als wäre er von den Göttern ausgehoben; durch seine Wogen wirkt er noch tiefer und ist erfüllt von schäumenden Wirbeln.

महाविशालम्very vast
महाविशालम्:
Visheshana (Adjectival/विशेषण)
TypeAdjective
Rootमहा + विशाल (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन; समासः—कर्मधारय (महान् विशालः)
गंभीरम्deep
गंभीरम्:
Visheshana (Adjectival/विशेषण)
TypeAdjective
Rootगंभीर (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन
देवखातम्dug by the gods
देवखातम्:
Visheshana (Adjectival/विशेषण)
TypeAdjective
Rootदेव + खात (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन; समासः—तत्पुरुष (देवैः खातम् = dug by gods)
मनोरमम्delightful
मनोरमम्:
Visheshana (Adjectival/विशेषण)
TypeAdjective
Rootमनोरम (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन
लहर्यादिभिःby waves and the like
लहर्यादिभिः:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootलहरी + आदि (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग (लहरी), तृतीया-विभक्ति, बहुवचन; समासः—तत्पुरुष (लहर्यः आदयः येषां तैः)
गंभीरःdeep
गंभीरः:
Visheshana (Adjectival/विशेषण)
TypeAdjective
Rootगंभीर (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन; (पाठे लिङ्ग-भेदः—पूर्वार्धे नपुंसकविशेषणानां अन्वयः ‘सरः/तडागः’ इत्यादिना; अत्र ‘गंभीरः’ इति पुंलिङ्गः सम्भवतः ‘सरः’ इत्यस्य पुंलिङ्ग-पाठान्तर/अन्वयः)
फेनावर्तसमाकुलम्filled with foam and whirlpools
फेनावर्तसमाकुलम्:
Visheshana (Adjectival/विशेषण)
TypeAdjective
Rootफेन + आवर्त + समाकुल (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन; समासः—तत्पुरुष (फेनैः आवर्तैः च समाकुलम्)

Vyāsa (continuing)

Tirtha: Unnamed saras/tīrtha in Dharmāraṇyaka

Type: kund

Listener: Yudhiṣṭhira

Scene: A grand, deep lake-basin with dramatic waves and foaming whirlpools; the banks appear like a crafted amphitheater; hints of divine workmanship—symmetry, luminous stones; pilgrims and sages at a safe edge.

D
Devas (gods)

FAQs

The tīrtha is portrayed as divinely fashioned, inviting reverence toward sacred natural forms.

The Dharmāraṇya sarovara, described as a god-made, expansive, deep lake.

None directly; the verse builds māhātmya by describing divine origin and grandeur.