Previous Verse
Next Verse

Narada Purana — Purva Bhaga, Shloka 90

Ekādaśī Vrata-Vidhi and the Galava–Bhadrashīla Itihāsa

Dharmakīrti before Yama

तत्रापि सर्वभोगाढ्यः सर्वदेवनमस्कृतः । तावत्कालं दिविस्थित्वा ततो भूमिमुपागतः ॥ ९० ॥

tatrāpi sarvabhogāḍhyaḥ sarvadevanamaskṛtaḥ | tāvatkālaṃ divisthitvā tato bhūmimupāgataḥ || 90 ||

Auch dort war ich mit allen Genüssen erfüllt und von allen Göttern geehrt. Nachdem ich die ganze Zeitspanne im Himmel verweilt hatte, kehrte ich danach wieder zur Erde zurück.

tatrathere
tatra:
Deśa (देश)
TypeIndeclinable
Roottatra (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्यय (there)
apialso
api:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootapi (अव्यय)
Formसमुच्चय/अपि-कारक-अव्यय (also/even)
sarva-bhoga-āḍhyaḥrich in all enjoyments
sarva-bhoga-āḍhyaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeAdjective
Rootsarva (प्रातिपदिक) + bhoga (प्रातिपदिक) + āḍhya (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा (कर्ता), एकवचन; विशेषणम्; समासः तत्पुरुषः (सर्वैः भोगैः आढ्यः)
sarva-deva-namaskṛtaḥrevered by all gods
sarva-deva-namaskṛtaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeAdjective
Rootsarva (प्रातिपदिक) + deva (प्रातिपदिक) + namas-kṛta (कृदन्त, नमस्+कृ धातु, क्त)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा (कर्ता), एकवचन; विशेषणम्; समासः तत्पुरुषः (सर्वैः देवैः नमस्कृतः)
tāvat-kālamfor that long a time
tāvat-kālam:
Kāla-adhikaraṇa (काल-अधिकरण)
TypeNoun
Roottāvat (अव्यय/प्रातिपदिक) + kāla (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया (कर्म/कालपरिमाण), एकवचन; समासः कर्मधारयः (तावान् कालः)
diviin heaven
divi:
Adhikaraṇa (अधिकरण)
TypeNoun
Rootdiv (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, सप्तमी (अधिकरण), एकवचन
sthitvāhaving stayed
sthitvā:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootsthā (धातु) → sthitvā (कृदन्त, त्वा)
Formक्त्वान्त-अव्ययकृदन्त (gerund), पूर्वकालः (having stayed)
tataḥthen/from there
tataḥ:
Apādāna/Krama (अपादान/क्रम)
TypeIndeclinable
Roottataḥ (अव्यय)
Formअपादान/क्रमवाचक-अव्यय (then/from there)
bhūmimto the earth
bhūmim:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootbhūmi (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, द्वितीया (कर्म), एकवचन
upāgataḥarrived
upāgataḥ:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootupa+ā+gam (धातु) → upāgata (कृदन्त, क्त)
Formकृदन्तः (क्त-प्रत्ययान्त), पुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; भूतकाले कर्तरि (has come/arrived)

Narada (in dialogue context, narrating to the Sanatkumara brothers)

Vrata: none

Primary Rasa: adbhuta

Secondary Rasa: shanta

FAQs

It highlights the Purāṇic principle that even exalted heavenly rewards are temporary; after the earned merit is exhausted, the soul returns to earthly life, urging a turn toward lasting liberation rather than mere bhoga.

By implying the insufficiency of heaven-bound merit, the verse indirectly points to Viṣṇu-bhakti as a higher aim—seeking the Lord’s grace and liberation rather than transient celestial enjoyments.

The verse reflects the karma-phala framework used in Dharma-śāstra reasoning (ritual merit leading to Svarga and later return), though it does not directly teach a specific Vedāṅga like Vyākaraṇa or Jyotiṣa.