Previous Verse
Next Verse

Shloka 27

Adhyaya 73 — त्रिपुरदाहे ब्रह्मस्तवः

Brahmā’s Hymn in the Context of Tripura’s Burning

यजेदेकं विरूपाक्षं न पापैः स प्रलिप्यते शैलं लिङ्गं मदीयं हि सर्वदेवनमस्कृतम्

yajedekaṃ virūpākṣaṃ na pāpaiḥ sa pralipyate śailaṃ liṅgaṃ madīyaṃ hi sarvadevanamaskṛtam

Wer den Einen Virūpākṣa verehrt, den Dreiaugigen Herrn, wird von Sünden nicht befleckt. Denn dieser steinerne Liṅga ist wahrlich der Meine, von allen Göttern verehrt und mit Verneigung gegrüßt.

yajetshould worship
yajet:
ekamthe One (non-dual Supreme)
ekam:
virūpākṣamVirūpākṣa, Shiva ‘of wondrous/varied eyes’ (the all-seeing Lord)
virūpākṣam:
nanot
na:
pāpaiḥby sins
pāpaiḥ:
saḥhe
saḥ:
pralipyateis smeared/tainted/defiled
pralipyate:
śailammade of stone, rocky
śailam:
liṅgamthe Liṅga (sign/mark of Pati, the Lord)
liṅgam:
madīyamMine, belonging to Me
madīyam:
hiindeed
hi:
sarva-devaby all gods
sarva-deva:
namaskṛtamsaluted, venerated
namaskṛtam:

Suta Goswami (narrating Shiva’s teaching/praise of the stone Liṅga in the chapter’s discourse)