Previous Verse
Next Verse

Shloka 13

ऋषिकृत-रुद्रस्तुतिः तथा संहाराग्नि-प्रश्नः

Kāma–Krodha–Lobha and the Fire of Dissolution

दह्यन्ते प्राणिनस्ते तु त्वत्समुत्थेन वह्निना अस्माकं दह्यमानानां त्राता भव सुरेश्वर

dahyante prāṇinaste tu tvatsamutthena vahninā asmākaṃ dahyamānānāṃ trātā bhava sureśvara

Die Lebewesen werden von dem Feuer verbrannt, das aus Dir hervorgegangen ist. O Herr der Götter, werde zum Beschützer von uns, die wir verzehrt werden—rette uns.

दह्यन्तेare burned
दह्यन्ते:
प्राणिनःliving beings
प्राणिनः:
तेthose
ते:
तुindeed
तु:
त्वत्समुत्थेन (त्वत्-समुत्थेन)arisen from you
त्वत्समुत्थेन (त्वत्-समुत्थेन):
वह्निनाby fire
वह्निना:
अस्माकम्of us
अस्माकम्:
दह्यमानानाम्of those being burned/consumed
दह्यमानानाम्:
त्राताprotector/savior
त्राता:
भवbecome
भव:
सुरेश्वरO Lord of the gods
सुरेश्वर:

Devas (gods), as quoted within Suta’s narration