Previous Verse
Next Verse

Shloka 11

Varāha-uddhāraṇa and the Re-constitution of Bhū-maṇḍala

Earth after Pralaya

निषिक्ता यत्र यत्रासंस्तत्रतत्राचलो ऽभवत् / स्कन्धाचलत्वादचलाः पर्वभिः पर्वताः स्मृताः

niṣiktā yatra yatrāsaṃstatratatrācalo 'bhavat / skandhācalatvādacalāḥ parvabhiḥ parvatāḥ smṛtāḥ

Wo immer sie ausgegossen wurden, dort entstand das Unbewegliche, der Berg. Weil sie wie ein Skandha unbeirrbar stehen, heißen sie ‘acala’, und wegen ihrer ‘parva’ (Glieder) werden sie ‘parvata’ genannt.

niṣiktāḥpoured/strewn (down)
niṣiktāḥ:
Karta-anvaya (predicate to implied subject)
TypeVerb
Rootni-√sic (धातु)
FormKta-pratyaya (past passive participle), Puṃliṅga, Prathamā (Nominative, 1st), Bahuvacana; understood subject = (te parvatāḥ)
yatrawhere
yatra:
Deśa (देश; place adverb)
TypeIndeclinable
Rootyatra (अव्यय)
FormDeśāvyaya (locative adverb)
yatrawherever
yatra:
Deśa (देश)
TypeIndeclinable
Rootyatra (अव्यय)
FormDeśāvyaya (locative adverb)
āsanwere
āsan:
Kriyā (क्रिया; copula)
TypeVerb
Root√as (धातु)
FormLaṅ-lakāra (Imperfect), Parasmaipada, Prathama-puruṣa (3rd), Bahuvacana
tatrathere
tatra:
Deśa (देश)
TypeIndeclinable
Roottatra (अव्यय)
FormDeśāvyaya (place adverb)
tatrathere (in each place)
tatra:
Deśa (देश)
TypeIndeclinable
Roottatra (अव्यय)
FormDeśāvyaya (place adverb)
acalaḥa mountain
acalaḥ:
Karta (कर्ता; subject)
TypeNoun
Rootacala (प्रातिपदिक)
FormPuṃliṅga, Prathamā (Nominative, 1st), Ekavacana; used generically ‘a mountain’
abhavatcame to be
abhavat:
Kriyā (मुख्यक्रिया)
TypeVerb
Root√bhū (धातु)
FormLaṅ-lakāra (Imperfect), Parasmaipada, Prathama-puruṣa (3rd), Ekavacana
skandha-acalatvātbecause of being immovable like a trunk/shoulder
skandha-acalatvāt:
Hetu (हेतु; cause)
TypeNoun
Rootskandha (प्रातिपदिक) + acalatva (प्रातिपदिक)
FormTatpuruṣa (determinative: skandhasya acalatvam), Pañcamī (Ablative, 5th), Ekavacana; -tvāt = ablative of abstract noun
acalāḥimmovables (mountains)
acalāḥ:
Karta (कर्ता; subject)
TypeNoun
Rootacala (प्रातिपदिक)
FormPuṃliṅga, Prathamā (Nominative, 1st), Bahuvacana
parvabhiḥwith joints/segments
parvabhiḥ:
Karaṇa/Hetu (करण/हेतु; by/with joints)
TypeNoun
Rootparvan (प्रातिपदिक)
FormNapuṃsaka (Neuter), Tṛtīyā (Instrumental, 3rd), Bahuvacana
parvatāḥmountains
parvatāḥ:
Karta (कर्ता; subject)
TypeNoun
Rootparvata (प्रातिपदिक)
FormPuṃliṅga, Prathamā (Nominative, 1st), Bahuvacana
smṛtāḥare called/considered
smṛtāḥ:
Kriyā (क्रिया; passive predicate)
TypeVerb
Root√smṛ (धातु)
FormKta-pratyaya (past passive participle), Puṃliṅga, Prathamā (Nominative, 1st), Bahuvacana; passive sense ‘are called’