HomeRamayanaBala KandaSarga 74Shloka 18

Shloka 18

तस्मिंस्तमसि घोरे तु भस्मच्छन्नेव सा चमू:।।1.74.17।।ददर्श भीमसङ्काशं जटामण्डलधारिणम्। भार्गवं जामदग्न्यं तं राजराजविमर्दिनम्।।1.74.18।।कैलासमिव दुर्धर्षं कालाग्निमिव दुस्सहम्। ज्वलंतमिव तेजोभिर्दुर्निरीक्ष्यं पृथग्जनै:।।1.74.19।।स्कन्धे चासज्य परशुं धनुर्विद्युद्गणोपमम् । प्रगृह्य शरमुख्यं च त्रिपुरघ्नं यथा शिवम्।।1.74.20।।

tasmiṁs tamasi ghore tu bhasmacchannā iva sā camūḥ ||1.74.17||

dadarśa bhīmasaṅkāśaṁ jaṭāmaṇḍaladhāriṇam |

bhārgavaṁ jāmadagnyaṁ taṁ rājarājavimardinam ||1.74.18||

kailāsam iva durdharṣaṁ kālāgnim iva dussaham |

jvalantam iva tejobhir durnirīkṣyaṁ pṛthagjanaiḥ ||1.74.19||

skandhe cāsajya paraśuṁ dhanur vidyudgaṇopamam |

pragṛhya śaramukhyaṁ ca tripuraghnaṁ yathā śivam ||1.74.20||

সেই ভয়ংকর অন্ধকারে সেনাদল যেন ভস্মে আচ্ছন্ন হয়ে গেল। তখন দশরথ দেখলেন—ভয়ংকরাকৃতি, জটা-মণ্ডলধারী, জমদগ্নিপুত্র ভার্গব পরশুরামকে, যিনি রাজাদের দমনকারী হিসেবে প্রসিদ্ধ। তিনি কৈলাসের ন্যায় অদম্য, প্রলয়াগ্নির ন্যায় অসহ্য, তেজে জ্বলন্তের মতো—সাধারণ লোকের পক্ষে দৃষ্টিপাত করাও কঠিন। কাঁধে পরশু ঝুলিয়ে, বিদ্যুৎসমূহের মতো দীপ্ত ধনু ধারণ করে এবং শ্রেষ্ঠ বাণ হাতে নিয়ে, তিনি ত্রিপুরবিধ্বংসী শিবের ন্যায় প্রতিভাত হলেন।

तम्him
तम्:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन
दृष्ट्वाhaving seen
दृष्ट्वा:
Kriya (क्रिया-अनुबंध/पूर्वक्रिया)
TypeVerb
Root√दृश् (धातु)
Formक्त्वा-प्रत्ययान्त अव्ययभाव (gerund) from √दृश्; अर्थः: having seen
भीमसङ्काशम्dreadful-looking
भीमसङ्काशम्:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootभीम + सङ्काश (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; विशेषण तम्
ज्वलन्तम्blazing
ज्वलन्तम्:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Root√ज्वल् (धातु)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; शतृ-प्रत्ययान्त वर्तमान-कृदन्त
इवlike
इव:
Sambandha (सम्बन्ध/particle)
TypeIndeclinable
Rootइव (अव्यय)
Formउपमा-अव्यय
पावकम्fire
पावकम्:
Upamāna (उपमान)
TypeNoun
Rootपावक (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; उपमान
वसिष्ठप्रमुखाःwith Vasiṣṭha as leader
वसिष्ठप्रमुखाः:
Karta (कर्ता)
TypeAdjective
Rootवसिष्ठ + प्रमुख (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः (वसिष्ठः प्रमुखः येषाम् = with Vasiṣṭha as chief); विशेषण विप्राः
विप्राःbrahmins
विप्राः:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootविप्र (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन
जपहोमपरायणाःdevoted to mantra-recitation and fire-offerings
जपहोमपरायणाः:
Karta (कर्ता)
TypeAdjective
Rootजप + होम + परायण (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन; द्वन्द्व-समाहार-पूर्वक षष्ठी-तत्पुरुषः (जप-होमयोः परायणाः = devoted to japa and homa); विशेषण विप्राः
सङ्गताःassembled
सङ्गताः:
Karta (कर्ता)
TypeAdjective
Rootसम्-√गम् (धातु)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन; क्त-प्रत्ययान्त (PPP) from √गम् with उपसर्ग सम्; अर्थः: assembled
मुनयःsages
मुनयः:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootमुनि (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन
सर्वेall
सर्वे:
Karta (कर्ता)
TypeAdjective
Rootसर्व (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन; विशेषण मुनयः
सञ्जजल्पुःwhispered/spoke softly
सञ्जजल्पुः:
Kriya (क्रिया)
TypeVerb
Rootसम्-√जल्प् (धातु)
Formलिट्-लकार (Perfect), परस्मैपद, प्रथम-पुरुष, बहुवचन; उपसर्ग सम्
अथोthen
अथो:
Sambandha (सम्बन्ध/particle)
TypeIndeclinable
Rootअथ (अव्यय)
Formअव्यय; अनन्तरार्थक (then/thereupon); ओ-आगमः छन्दसि
मिथःmutually
मिथः:
Sambandha (सम्बन्ध/adverbial)
TypeIndeclinable
Rootमिथः (अव्यय)
Formपरस्परार्थक-अव्यय (mutually)

In that dreadful darkness while the army looked as if covered with ashes, king Dasaratha encountered the repressor of kings, descendant of Bhrugu and son of Jamadagni with a terrible crown of matted hair, inaccessible like Kailasa mountain and unendurable like the fire at the time of dissolution. The laymen gazing at his blazing energy,hanging an axe on his shoulder and holding a bow in his hand which flashed like lighning and the principal arrow he looked like Siva at the time of slaying of Tripura.

D
Daśaratha
P
Paraśurāma (Bhārgava, Jāmadagnya)
B
Bhṛgu
J
Jamadagni
K
Kailāsa
Ś
Śiva
D
Dhanus (bow)
Ś
Śara (arrow)

FAQs

The verse frames righteous authority as something that must be approached with humility and restraint: immense power (tejas) is real and morally weighty, and ordinary people should not treat it casually. Dharma here is reverent recognition of spiritual and martial potency, which demands self-control rather than provocation.

While returning from Mithilā after Rāma’s marriage, Daśaratha’s party encounters Paraśurāma. The text heightens suspense by describing him as terrifying, radiant, and weapon-bearing—setting the stage for the ensuing confrontation/testing.

Paraśurāma’s formidable tapas and uncompromising martial presence are emphasized; implicitly, Daśaratha’s role is to respond with royal composure and due respect toward a powerful Brahmarṣi-warrior figure.