Previous Verse
Next Verse

Ramayana — Ayodhya Kanda, Sarga 99, Shloka 23

चित्रकूटप्राप्तिः

Bharata Reaches Chitrakuta and Beholds Rama

एवं संविलपं स्तस्मिन्वने दशरथात्मजः।ददर्श महातीं पुण्यां पर्णशालां मनोरमाम्।।2.99.18।।सालतालाश्वकर्णानां पर्णैर्बहुभिरावृताम्।विशालां मृदुभिस्तीर्णां कुशैर्वेदिमिवाध्वरे।।2.99.19।।शक्रायुधनिकाशैश्च कार्मुकैर्भारसाधनैः।रुक्मपृष्ठैर्महासारै श्शोभितां शत्रुबाधकैः।।2.99.20।।अर्क रश्मि प्रतीकाशैर्घोरैस्तूणीगतैश्शरैः।शोभितां दीप्तवदनै स्सर्पैर्भोगवतीमिव।।2.99.21।।महारजतवासोभ्यामसिभ्यां च विराजिताम्।रुक्मबिन्दुविचित्राभ्यां चर्मभ्यां चापि शोभिताम्।।2.99.22।।गोधाङ्गुळित्रैरासक्तैश्चित्रैः काञ्चनभूषितैः।अरिसंघैरनाधृष्यां मृगै स्सिंहगुहा मिव।।2.99.23।।

evaṁ saṅvilapan tasmin vane daśarathātmajaḥ |

dadarśa mahatīṁ puṇyāṁ parṇaśālāṁ manoramām ||2.99.18||

sāla-tālāśvakarṇānāṁ parṇair bahubhir āvṛtām |

viśālāṁ mṛdubhis tīrṇāṁ kuśair vedim ivādhvare ||2.99.19||

śakrāyudha-nikāśaiś ca kārmukair bhāra-sādhanaiḥ |

rukma-pṛṣṭhair mahā-sāraiḥ śśobhitāṁ śatru-bādhakaiḥ ||2.99.20||

arka-raśmi-pratīkāśair ghorais tūṇī-gataiḥ śaraiḥ |

śobhitāṁ dīpta-vadanaiḥ sarpair bhogavatīm iva ||2.99.21||

mahā-rajata-vāsobhyām asibhyāṁ ca virājitām |

rukma-bindu-vicitrābhyāṁ carmabhyāṁ cāpi śobhitām ||2.99.22||

godhāṅguḷitrair āsaktaiś citraiḥ kāñcana-bhūṣitaiḥ |

ari-saṅghair anādhṛṣyāṁ mṛgaiḥ siṁha-guhām iva ||2.99.23||

এভাবে বনে বিলাপ করতে করতে দশরথনন্দন ভরত এক বৃহৎ, পবিত্র ও মনোরম পর্ণশালা দেখলেন। তা শাল, তাল ও অশ্বকর্ণ বৃক্ষের অসংখ্য পাতায় ঘনভাবে আচ্ছাদিত; প্রশস্ত, এবং কোমল কুশাঘাসে এমনভাবে বিছানো যেন যজ্ঞের বেদী। ইন্দ্রের বজ্রের ন্যায়, ভার-সহন, স্বর্ণপৃষ্ঠ, মহাসার ও শত্রুদমনকারী মহাধনুকে তা শোভিত ছিল; আর তূণীরে সঞ্চিত ভয়ংকর বাণে, যা সূর্যরশ্মির মতো দীপ্ত—যেন ভোগবতীকে আলোকিত করা জ্বলন্ত ফণাধারী সর্প। উজ্জ্বল রজত-খাপে দুই তলোয়ার তাতে দীপ্ত ছিল, এবং স্বর্ণবিন্দু-চিত্রিত ঢালেও শোভা পেয়েছিল। সেখানে গোধা-চর্মের অঙ্গুলিত্র ঝুলছিল—বিচিত্র ও স্বর্ণালঙ্কারে ভূষিত। শত্রুসংঘের কাছে তা অদম্য—যেমন হরিণের কাছে সিংহগুহা।

गोधाiguana (monitor lizard)
गोधा:
समासाङ्ग (compound-member)
TypeNoun
Rootगोधा (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग (f.), प्रथमा-एकवचन (Nom. sg.) (समासपूर्वपद-रूपम्)
अङ्गुलित्रैःwith finger-guards (thumb-rings)
अङ्गुलित्रैः:
करण (instrument/means)
TypeNoun
Rootअङ्गुलित्र (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग (n.), तृतीया-बहुवचन (Instr. pl.)
गोधा-अङ्गुलित्रैःwith finger-guards made of iguana-skin
गोधा-अङ्गुलित्रैः:
करण (instrument/means)
TypeNoun
Rootगोधा (प्रातिपदिक) + अङ्गुलित्र (प्रातिपदिक)
Formषष्ठी-तत्पुरुष (Genitive determinative): ‘गोधायाः अङ्गुलित्राणि’ → गोधाङ्गुलित्र; नपुंसकलिङ्ग, तृतीया-बहुवचन (Instr. pl.)
आसक्तैःattached / hung on
आसक्तैः:
करण (instrument/means)
TypeAdjective
Rootआसक्त (कृदन्त; धातु √सञ्ज्/√सज् + उपसर्ग आ-; क्त)
Formभूतकृदन्त (past passive participle), पुल्लिङ्ग (m.)/नपुंसकलिङ्ग (n.), तृतीया-बहुवचन (Instr. pl.); विशेषणम् (qualifies गोधाङ्गुलित्रैः)
चित्रैःvariegated / ornate
चित्रैः:
करण (instrument/means)
TypeAdjective
Rootचित्र (प्रातिपदिक)
Formपुल्लिङ्ग/नपुंसकलिङ्ग, तृतीया-बहुवचन (Instr. pl.); विशेषणम् (qualifies गोधाङ्गुलित्रैः)
काञ्चनभूषितैःadorned with gold
काञ्चनभूषितैः:
करण (instrument/means)
TypeAdjective
Rootकाञ्चन (प्रातिपदिक) + भूषित (कृदन्त; धातु √भूष् + क्त)
Formतत्पुरुष (instrumental/means sense): ‘काञ्चनेन भूषित’ → काञ्चनभूषित; भूतकृदन्त, पुल्लिङ्ग/नपुंसकलिङ्ग, तृतीया-बहुवचन (Instr. pl.); विशेषणम् (qualifies गोधाङ्गुलित्रैः)
अरिसंघैःwith hordes of enemies
अरिसंघैः:
करण (instrument/means)
TypeNoun
Rootअरि (प्रातिपदिक) + संघ (प्रातिपदिक)
Formषष्ठी-तत्पुरुष: ‘अरिणां संघः’ → अरिसंघ; पुल्लिङ्ग (m.), तृतीया-बहुवचन (Instr. pl.)
अनाधृष्याम्unassailable / impregnable
अनाधृष्याम्:
कर्म (object; in comparison)
TypeAdjective
Rootअनाधृष्य (प्रातिपदिक; नञ्-पूर्वक)
Formस्त्रीलिङ्ग (f.), द्वितीया-एकवचन (Acc. sg.); विशेषणम् (qualifies सिंहगुहाम्; by implication the hut compared to it)
मृगैःwith wild beasts
मृगैः:
करण (instrument/means)
TypeNoun
Rootमृग (प्रातिपदिक)
Formपुल्लिङ्ग (m.), तृतीया-बहुवचन (Instr. pl.)
सिंहगुहाम्a lion’s cave
सिंहगुहाम्:
कर्म (object; of comparison with इव)
TypeNoun
Rootसिंह (प्रातिपदिक) + गुहा (प्रातिपदिक)
Formषष्ठी-तत्पुरुष: ‘सिंहस्य गुहा’ → सिंहगुहा; स्त्रीलिङ्ग (f.), द्वितीया-एकवचन (Acc. sg.)
इवlike / as
इव:
उपमान-सम्बन्ध (comparative marker)
TypeIndeclinable
Rootइव (अव्यय)
Formउपमानवाचक-अव्यय (particle of comparison)

Lamenting in this way Bharata beheld in that forest an excellent, sacred and enchanting hut covered with a lot of leaves of sala, palmyra and aswakarna trees like a sacrificial altar spread with soft kusa grass. Gold-plated bows that resembled the thunderbolt of Indra, powerful and capable of achieving great targets and oppressing the enemies, adorned the hut. Arrows glittering like the rays of the Sun, were dreadful, with blazing heads and stored in quivers adorned it like the hooded serpents illumining the city of Bhogavati (in the nether world). A pair of swords in scabbards made of excellent silver, two shields of different colours with golden spots, finger-guards made of skin of iguana decorated with gold were hanging there. It was impregnable to enemy hordes like the cave of a lion to the deer.

B
Bharata
L
leaf-hut (parṇaśālā)
K
kuśa grass
Ś
śāla tree
T
tāla (palmyra) tree
A
aśvakarṇa tree
I
Indra (Śakra)
V
vajra (thunderbolt, by simile)
B
bows (kārmuka)
A
arrows (śara)
Q
quiver (tūṇī)
S
serpents (sarpa, by simile)
S
swords (asi)
S
silver scabbards
S
shields (carma)
I
iguana-skin finger-guards (godhāṅguḷitra)
L
lion’s cave (siṁha-guhā, by simile)

FAQs

Dharma is portrayed as harmonizing ascetic simplicity with righteous protection: the hut is sacred and altar-like, yet equipped to restrain adharma—showing that purity and preparedness can coexist.

As Bharata nears Rāma’s forest dwelling, the narration describes the impressive leaf-hut and its martial and ritual-like features, signaling both sanctity and vigilance.

Rāma’s balanced virtue: living simply like an ascetic while remaining capable of defending dharma—suggested by the presence of formidable weapons in a sacred setting.