HomeUpanishadsAkshamalikaVerse 13

Verse 13

Akshamalika

अथोवाच याश्च मृत्योः प्राणवत्यस्ताभ्यो नमो नमस्तेनैतं मृडयत मृडयत॥१३॥

अथ । उवाच । याः । च । मृत्योः । प्राण-वत्यः । ताभ्यः । नमः । नमः । तेन । एतम् । मृडयत । मृडयत ॥

athovāca yāś ca mṛtyoḥ prāṇa-vatyas tābhyo namo namas tena etam mṛḍayata mṛḍayata ||13||

তেতিয়া তেওঁ ক’লে—মৃত্যুৰ প্ৰাণৱতী শক্তিসকললৈ নমো নমঃ। তাৰ দ্বাৰা ইয়াক শান্ত কৰা, শান্ত কৰা॥১৩॥

Then he said: ‘And to those (powers) of Death that are endowed with life-breath—salutation, salutation. By that, soothe him; soothe him.’

Mṛtyu-jaya (transcending death) through prāṇa-upāsanā and mantra; fearlessness (abhaya)Mahavakya: Indirect: death-transcendence is ultimately grounded in ātma-jñāna implied by mahāvākyas (the Self is unborn/undying)AtharvaChandas: Prose