देव्युवाच । इत्याश्चर्यमिदं देव त्वत्तः सर्वं मया श्रुतम् । महिमानं महेशस्य विस्तरेण समुद्भवम् । सांप्रतं सोमनाथस्य यथावद्वक्तुमर्हसि
devyuvāca | ityāścaryamidaṃ deva tvattaḥ sarvaṃ mayā śrutam | mahimānaṃ maheśasya vistareṇa samudbhavam | sāṃprataṃ somanāthasya yathāvadvaktumarhasi
দেৱীয়ে ক’লে: “হে দেৱ, তোমাৰ পৰা মই এই আশ্চৰ্য বৃত্তান্ত সম্পূৰ্ণ শুনিলোঁ—মহেশ্বৰ মহিমাৰ বিস্তৃত উদ্ভৱ। এতিয়া সোমনাথ সম্বন্ধে যথাৰ্থভাৱে, যিদৰে আছে, তেনেদৰে মোক ক’বলৈ তুমি যোগ্য।”
Devī (Pārvatī)
Tirtha: Somanātha in Prabhāsa-kṣetra
Type: kshetra
Listener: Īśvara (Śiva/Mahādeva)
Scene: Pārvatī (Devī) respectfully questions Īśvara about Somanātha’s true greatness; a calm, intimate dialogue setting, suggesting a sacred narrative transition from general Maheśa-mahimā to specific kṣetra-mahātmyam.
True understanding of a sacred place arises through humble inquiry and attentive hearing within a dharmic teacher–disciple dialogue.
Somanātha, the renowned Śiva-tīrtha of Prabhāsakṣetra.
No prescription yet—this verse opens the inquiry that leads into yātrā-vidhi (pilgrimage procedure).