Previous Verse
Next Verse

Shloka 107

अध्याय ८२ — व्यपोहनस्तवः (पापव्यपोहन-स्तोत्रम्)

सिंहारूढा महादेवी पार्वत्यास्तनयाव्यया विष्णोर्निद्रा महामाया वैष्णवी सुरपूजिता

siṃhārūḍhā mahādevī pārvatyāstanayāvyayā viṣṇornidrā mahāmāyā vaiṣṇavī surapūjitā

সিংহাৰূঢ়া মহাদেৱী, পাৰ্বতীৰ অব্যয় কন্যা—তেওঁ বিষ্ণুৰ নিদ্ৰা, মহামায়া; বৈষ্ণৱী ৰূপে দেৱসকলে পূজে। শৈৱ দৃষ্টিত তেওঁয়েই শিৱশক্তি—যি জগত আৱৰণো কৰে, প্ৰকাশো কৰে; মায়াৰে পশুক বন্ধে আৰু প্ৰভুৰ অনুগ্ৰহে মোক্ষ দান কৰে।

siṃha-ārūḍhāmounted on a lion
siṃha-ārūḍhā:
mahā-devīthe Great Goddess
mahā-devī:
pārvatyāḥof Pārvatī
pārvatyāḥ:
tanayādaughter/offspring
tanayā:
avyayāimperishable, undecaying
avyayā:
viṣṇoḥof Viṣṇu
viṣṇoḥ:
nidrāsleep (cosmic slumber)
nidrā:
mahā-māyāGreat Māyā, supreme power of manifestation
mahā-māyā:
vaiṣṇavīthe Vaiṣṇavī power/form
vaiṣṇavī:
sura-pūjitāworshipped by the gods (devas)
sura-pūjitā:

Suta Goswami (narrating to the sages at Naimisharanya; contextual attribution)