Previous Verse
Next Verse

Verse 5

Vajrasuchika

तर्हि जाति ब्राह्मण इति चेत् तन्न। तत्र जात्यन्तरजन्तुष्वनेकजातिसंभवात् महर्षयो बहवः सन्ति। ऋष्यशृङ्गो मृग्याः, कौशिकः कुशात्, जाम्बूको जाम्बूकात्, वाल्मीको वाल्मीकात्, व्यासः कैवर्तकन्यकायाम्, शशपृष्ठात् गौतमः, वसिष्ठ उर्वश्याम्, अगस्त्यः कलशे जात इति श्रुतत्वात्। एतेषां जात्या विनाप्यग्रे ज्ञानप्रतिपादिता ऋषयो बहवः सन्ति। तस्मात् न जाति ब्राह्मण इति॥५॥

तर्हि । जातिः । ब्राह्मणः । इति । चेत् । तत् । न । तत्र । जाति-अन्तर-जन्तुषु । अनेक-जाति-संभवात् । महा-ऋषयः । बहवः । सन्ति । ऋष्य-शृङ्गः । मृग्याः । कौशिकः । कुशात् । जाम्बूकः । जाम्बूकात् । वाल्मीकः । वाल्मीकात् । व्यासः । कैवर्तक-न्यकायाम् । शश-पृष्ठात् । गौतमः । वसिष्ठः । उर्वश्याम् । अगस्त्यः । कलशे । जातः । इति । श्रुतत्वात् । एतेषाम् । जात्या । विना । अपि । अग्रे । ज्ञान-प्रतिपादिताः । ऋषयः । बहवः । सन्ति । तस्मात् । न । जातिः । ब्राह्मणः । इति ॥५॥

tarhi jāti brāhmaṇa iti cet tan na | tatra jātyantarajantuṣvanekajātisaṃbhavāt maharṣayo bahavaḥ santi | ṛṣyaśṛṅgo mṛgyāḥ, kauśikaḥ kuśāt, jāmbūko jāmbūkāt, vālmīko vālmīkāt, vyāsaḥ kaivartakanyakāyām, śaśapṛṣṭhāt gautamaḥ, vasiṣṭha urvaśyām, agastyaḥ kalaśe jāta iti śrutatvāt | eteṣāṃ jātyā vināpyagre jñānapratipāditā ṛṣayo bahavaḥ santi | tasmāt na jāti brāhmaṇa iti ||5||

若说:“那么种姓之生(jāti)就是婆罗门”,则不然。因为在其他生类之众生中亦有多种多样的出生,由此而有许多大圣仙。经闻:梨师耶施陵伽(Ṛṣyaśṛṅga)生于母鹿;拘尸迦(Kauśika)出于库沙草;阇菩迦(Jāmbūka)出于豺;婆罗蜜迦(Vālmīka)出于蚁丘;毗耶娑(Vyāsa)出于渔女;瞿昙(Gautama)出于兔背;婆悉吒(Vasiṣṭha)在乌尔瓦希(Urvaśī)中而生;阿伽斯底耶(Agastya)生于罐中。并且,撇开其出生不论,自古以来亦有许多圣仙宣说真知。是故,出生并非婆罗门。(5)

If it be said, “then birth (jāti) is the Brāhmaṇa,”—that is not so. For among beings of other births as well, because many kinds of birth occur, there are many great seers. For it is heard that Ṛṣyaśṛṅga was born of a doe, Kauśika from kuśa-grass, Jāmbūka from a jackal, Vālmīka from an anthill, Vyāsa from a fisher-girl, Gautama from the back of a hare, Vasiṣṭha in Urvaśī, and Agastya was born in a pot. And, apart from their birth, many seers are known to have taught knowledge from the beginning. Therefore, birth is not the Brāhmaṇa.

Jñāna/adhikāra not determined by jāti; universality of Brahma-vidyāMahavakya: Indirectly aligns with ‘tat tvam asi’ by emphasizing the same Self beyond lineage and social birth; supports non-dual universality of Ātman.AtharvaChandas: Prose