द्वैपायनह्रदे दुर्योधनान्वेषणम् / The Search for Duryodhana at Dvaipāyana Lake
एतच्छुत्वा तु वचन वैश्यापुत्रेण भाषितम् । प्राप्तकालमिति ज्ञात्वा विदुर: सर्वधर्मवित्
sañjaya uvāca |
etac chrutvā tu vacanaṁ vaiśyāputreṇa bhāṣitam |
prāptakālam iti jñātvā viduraḥ sarvadharmavit |
rakṣitaḥ kuladharmaś ca sānukrośatayā tvayā |
vaiśyāputra yuyutsukī kathitāṁ etāṁ kathāṁ śrutvā prāptakālam iti matvā sarvadharmavit viduro ’meyātma-balopetaḥ yuyutsuṁ bhūri-bhūri praśaśaṁsa, evaṁ ca uvāca— “bharatavaṁśīyānāṁ vināśakāle yad idaṁ prāptakālaṁ kartavyaṁ tat sarvaṁ nivedya tvayā sānukrośatayā kuladharmo rakṣitaḥ” |
三阇耶说道:听到那位吠舍之子所言,通晓一切法(达摩)的毗度罗明白这番话正合时宜。出于悲悯,你守护了家族之达摩。于是,内力无量的毗度罗屡屡称赞优优突苏,并宣告道:“在婆罗多族走向毁灭的此刻,你陈明了当下所要求的职责;你以慈悲护持了宗族之达摩。”
संजय उवाच
Dharma must be discerned in context: when destruction is imminent, one should do the timely, necessary duty (prāptakāla-kartavya) and protect the ethical fabric of the family (kula-dharma), guided by compassion rather than factional loyalty.
Sañjaya reports that Vidura hears Yuyutsu’s statement, recognizes it as appropriate to the crisis, and repeatedly praises him, saying that Yuyutsu’s compassionate counsel has preserved the family’s dharma at a moment of catastrophic collapse for the Bharatas.