HomeVamana PuranaAdh. 39Shloka 158
Previous Verse
Next Verse

Vamana Purana — Shukra's Curse on King Danda, Shloka 158

Shukra’s Curse on King Danda and Andhaka’s Challenge to Shiva

इन्द्रद्युम्नो मुनिश्रेष्ठमृतध्वजमुवाच ह जाबालेर्दीयतां ब्रह्मन् सुताकन्दरमालिनः

indradyumno muniśreṣṭhamṛtadhvajamuvāca ha jābālerdīyatāṃ brahman sutākandaramālinaḥ

Bấy giờ Indradyumna nói với bậc hiền triết tối thượng Mṛtadhvaja: “Bạch Bà-la-môn, xin gả con gái của Jābāli—Kandaramālinī—(theo hôn lễ).”

Indradyumna addressing the sage Mṛtadhvaja
Marriage alliance (vivāha)Royal-sage dialogueSocial dharma (kanyādāna as a dharmic act)

{ "primaryRasa": "shringara", "secondaryRasa": "vira", "rasaIntensity": 0, "emotionalArcPosition": "", "moodDescriptors": [] }

FAQs

The verb ‘dīyatām’ (‘let her be given’) is standard Purāṇic/legal diction for kanyādāna—formally giving the bride in marriage according to rite, a major dharma for the bride’s guardian.

The epithet ‘muniśreṣṭha’ directly qualifies Mṛtadhvaja, indicating he is treated as a foremost sage in this passage, regardless of the name’s occurrence elsewhere for royal figures.

Etymologically it can suggest ‘one adorned with kandara (caves/valleys)’, which may hint at a landscape-linked epithet; however, the verse itself does not explicitly identify a specific mountain/forest, so it remains a personal name unless corroborated by nearby text.