HomeUpanishadsBrahmavidyaVerse 12
Previous Verse
Next Verse

Verse 12

Brahmavidya

कांस्यघण्टानिनादस्तु यथा लीयति शान्तये । ओङ्कारस्तु तथा योज्यः शान्तये सर्वमिच्छता ॥ यस्मिन्विलीयते शब्दस्तत्परं ब्रह्म गीयते । धियं हि लीयते ब्रह्म सोऽमृतत्वाय कल्पते ॥१२–१३॥

कांस्य-घण्टा-निनादः । तु । यथा । लीयति । शान्तये । ओङ्कारः । तु । तथा । योज्यः । शान्तये । सर्वम् । इच्छता । यस्मिन् । विलीयते । शब्दः । तत् । परम् । ब्रह्म । गीयते । धियम् । हि । लीयते । ब्रह्म । सः । अमृतत्वाय । कल्पते ।

kāṃsyaghaṇṭāninādastu yathā līyati śāntaye | oṅkārastu tathā yojyaḥ śāntaye sarvamicchatā || yasmin vilīyate śabdastat paraṃ brahma gīyate | dhiyaṃ hi līyate brahma so'mṛtatvāya kalpate ||12–13||

Như tiếng ngân của chuông đồng lắng dần vào tịch tĩnh, người cầu trọn vẹn an hòa cũng nên vận dụng Oṅkāra để đạt tịch tĩnh. Nơi âm thanh tan vào, được ca tụng là Phạm tối thượng; thật vậy, khi tâm hòa tan vào Brahman, người ấy xứng hợp với bất tử.

Just as the resonance of a bronze bell subsides into silence, so should the Oṅkāra be applied by one who desires complete peace. That in which sound dissolves is sung as the supreme Brahman; indeed, when the mind dissolves into Brahman, one becomes fit for immortality.

Oṃ (Praṇava) as upāsanā leading to mind-dissolution (laya) in Brahman and amṛtatvaMahavakya: Aligns with ‘प्रज्ञानं ब्रह्म’ (Prajñānam brahma): the ground in which sound and mind resolve is pure consciousness; also supports ‘तत् त्वम् असि’ by pointing to the same ultimate reality as one’s inner silence.AtharvaChandas: Mixed/Anuṣṭubh-like (late Upaniṣadic śloka style)