Previous Verse
Next Verse

Shloka 183

Adhyāya 262: Śabda-brahman, Para-brahman, and the Ethics of Tyāga

Kapila–Syūmaraśmi Saṃvāda

उत्पन्नत्यागिन: सर्वे जना आसन्नमत्सरा: । प्राचीन कालके ब्राह्मण सत्यभाषण और इन्द्रिय-संयमरूप यज्ञका अनुष्ठान करते थे। वे परम पुरुषार्थ (मोक्ष)के प्रति लोभ रखते थे, उन्हें लौकिक धनकी प्यास नहीं रहती थी, वे उस ओरसे सदा तृप्त रहते थे। वे सब लोग प्राप्त वस्तुका त्याग करनेवाले और ईर्ष्या-द्वेषसे रहित थे

utpanna-tyāginaḥ sarve janā āsann amatsarāḥ | prācīna-kālake brāhmaṇāḥ satya-bhāṣaṇaṃ ca indriya-saṃyama-rūpa-yajñasya anuṣṭhānaṃ kurvanti sma | te parama-puruṣārthaṃ (mokṣaṃ) prati lobhaṃ dadhati sma; teṣāṃ laukika-dhana-tṛṣṇā na āsīt; tatra te sadā tṛptā āsan | te sarve prāpta-vastu-tyāginaḥ īrṣyā-dveṣa-rahitāś ca āsan |

قدیم زمانے میں سب لوگ حاصل شدہ چیز کو چھوڑ دینے والے اور حسد و مَتسر سے پاک تھے۔ اس عہد کے برہمن سچ بولنے اور حواس پر ضبط کو ہی یَجْیَ کی صورت میں انجام دیتے تھے۔ ان کی رغبت اعلیٰ ترین پرُشارتھ—موکش—کی طرف تھی؛ دنیاوی دولت کی پیاس انہیں نہ تھی، اور اس باب میں وہ ہمیشہ قانع رہتے تھے۔ وہ سب کے سب رشک و عداوت سے خالی تھے۔

{'utpanna-tyāgin''one who gives up even what has arisen/been obtained
{'utpanna-tyāgin':
a renouncer of acquisitions', 'sarve janāḥ''all people', 'amatsara': 'free from envy/competitive spite', 'prācīna-kālaka': 'belonging to ancient times', 'brāhmaṇa': 'a member of the priestly/intellectual class
a renouncer of acquisitions', 'sarve janāḥ':
here, exemplars of dharmic conduct', 'satya-bhāṣaṇa''truthful speech', 'indriya-saṃyama': 'restraint/control of the senses', 'yajña': 'sacrifice
here, exemplars of dharmic conduct', 'satya-bhāṣaṇa':
here, an inner ethical discipline rather than a mere ritual', 'anuṣṭhāna''performance, observance, sustained practice', 'parama-puruṣārtha': 'the highest human end (mokṣa)', 'mokṣa': 'liberation from saṃsāra', 'lobha (mokṣe)': 'intense desire/aspiration (here redirected toward liberation)', 'laukika-dhana': 'worldly wealth', 'tṛṣṇā': 'craving, thirst', 'tṛpta': 'content, satisfied', 'prāpta-vastu': 'obtained possessions/things acquired', 'īrṣyā': 'jealousy', 'dveṣa': 'hatred, aversion', 'rahita': 'devoid of, free from'}
here, an inner ethical discipline rather than a mere ritual', 'anuṣṭhāna':

चुलाधार उवाच

चुलाधार (Chulādhāra)
ब्राह्मण (brāhmaṇas)
मोक्ष (mokṣa)