Bhīma’s Entry into Kubera’s Nalinī and the Taking of Saugandhika Lotuses (सौगन्धिकोत्पल-ग्रहणम्)
देशकाल इहायातुं देवगन्धर्वयोषिताम् । ममापि सफल चक्षु: स्मारितश्नलास्मि राघवम्,“कुरुश्रेष्ठ! मैं इस स्थानपर रहता हूँ, यह बात कभी किसीसे न कहना। महाबली वीर! अब कुबेरके भवनसे भेजी हुई देवांगनाओं तथा गन्धर्व-सुन्दरियोंके यहाँ आनेका समय हो गया है। भीम! तुम्हें देखकर मेरी भी आँखें सफल हो गयीं। तुम्हारे साथ मिलकर तुम्हारे मानवशरीरका स्पर्श करके मुझे उन भगवान् रामचन्द्रजीका स्मरण हो आया है, जो श्रीराम- नामसे प्रसिद्ध साक्षात् विष्णु हैं। जगत्के हृदयको आनन्द प्रदान करनेवाले, मिथिलेशनन्दिनी सीताके मुखारविन्दको विकसित करनेके लिये सूर्यके समान तेजस्वी तथा दशमुख रावणरूपी अन्धकारराशिको नष्ट करनेके लिये साक्षात् भुवन-भास्कररूप हैं। वीर कुन्तीकुमार! तुमने जो मेरा दर्शन किया है, वह व्यर्थ नहीं जाना चाहिये
deśa-kālam ihāyātuṃ deva-gandharva-yoṣitām | mamāpi saphalaṃ cakṣuḥ smāritaś cāsmi rāghavam ||
Sinabi ni Vaiśampāyana: “Igalang ang nararapat na panahon at pook sa pagdating dito ng mga apsara at mga dalagang Gandharva. Maging ang aking mga mata ay nagkaroon ng kaganapan sa pagkakita sa iyo; at sa pakikipagtagpo sa iyo—sa paghipo sa iyong katawang-tao—naalala ko si Rāghava, ang Panginoong Rāma, na bantog sa pangalang ‘Śrī Rāma,’ na siyang pagkakatawang-tao ni Viṣṇu: maningning na gaya ng araw upang pasayahin ang puso ng daigdig at papaglahuin si Sītā, ligaya ng hari ng Mithilā, na parang lotus na bumubukadkad; at gaya ng araw ng sansinukob upang lipulin ang dilim na si Rāvaṇa na may sampung mukha. O magiting na anak ni Kuntī, huwag sanang mauwi sa wala ang pagparito mo upang makita ako.”
वैशम्पायन उवाच
The passage highlights the ethical and devotional idea that a worthy encounter (darśana) should bear fruit: meeting a virtuous hero is an occasion for remembrance of dharmic exemplars like Rāma/Viṣṇu, and one should respond with appropriate action rather than letting such a meeting become meaningless.
The speaker marks that it is the proper time for celestial women to arrive, expresses that seeing the hero has fulfilled his sight, and says the meeting has reminded him of Lord Rāma—described with solar imagery as the destroyer of Rāvaṇa’s darkness—concluding that the visitor’s coming should not be wasted.