Previous Verse
Next Verse

Shloka 6

अव्यक्त-गुण-पुरुषविवेकः | Avyakta, Guṇas, and Discrimination of Puruṣa

जलोदरे तृषारोगे ज्वरगण्डे विषूचके । श्वित्रकुछेअग्निदग्थे च सिध्मापस्मारयोरपि,इसी प्रकार वह जलोदर, तृषारोग, ज्वर, गलगण्ड (गलसूआ), विषूचिका (हैजा), सफेद कोढ़, अग्निदाह, सिथ्मा- (सफेद दाग या सेहँँवा), अपस्मार (मृगी) आदि रोगोंका शिकार होता रहता है

jalodare tṛṣāroge jvara-gaṇḍe viṣūcake | śvitrakuche ’gnidagdhe ca sidhmāpas-mārayor api ||

Sinabi ni Vasiṣṭha: Ang tao’y napapahamak sa maraming mabibigat na karamdaman—pamamaga dahil sa tubig sa tiyan (dropsy/ascites), nakapapayat na matinding uhaw, lagnat, goiter, matinding pagtatae na tila kolera, puting ketong, paso mula sa apoy, sidhmā (isang sakit sa balat na nagpapaputi o nagpapawala ng kulay), at maging epilepsy. Sa diwa ng talata, itinuturo ng pantas ang mga bunga sa katawan na sumusunod sa buhay na walang balanse at walang pagpipigil-sa-sarili, at binibigyang-diin ang aral na ang pagpapabaya sa dharma at disiplina ay hindi lamang nagdudulot ng pagbagsak ng asal kundi pati ng pagdurusa ng katawan.

जलोदरेin dropsy/ascites
जलोदरे:
Adhikarana
TypeNoun
Rootजलोदर
FormMasculine, Locative, Singular
तृषारोगेin thirst-disease (morbid thirst)
तृषारोगे:
Adhikarana
TypeNoun
Rootतृषारोग
FormMasculine, Locative, Singular
ज्वरगण्डेin fever and goitre
ज्वरगण्डे:
Adhikarana
TypeNoun
Rootज्वरगण्ड
FormMasculine, Locative, Singular
विषूचकेin cholera/acute diarrhoeal disease
विषूचके:
Adhikarana
TypeNoun
Rootविषूचक
FormMasculine, Locative, Singular
श्वित्रकुष्ठेin leucoderma and leprosy
श्वित्रकुष्ठे:
Adhikarana
TypeNoun
Rootश्वित्रकुष्ठ
FormMasculine, Locative, Singular
अग्निदग्धेin being burnt by fire (burn-injury)
अग्निदग्धे:
Adhikarana
TypeAdjective
Rootअग्निदग्ध
FormMasculine, Locative, Singular
and
:
TypeIndeclinable
Root
सिध्मापस्मारयोःin sidhma (skin disease) and epilepsy
सिध्मापस्मारयोः:
Adhikarana
TypeNoun
Rootसिध्मापस्मार
FormMasculine, Locative, Dual
अपिalso/even
अपि:
TypeIndeclinable
Rootअपि

वसिष्ठ उवाच

V
Vasiṣṭha

Educational Q&A

The verse emphasizes that lack of restraint and imbalance in conduct can manifest as suffering in the body; ethical discipline (dharma, self-control) is presented as protective, while negligence leads to afflictions and misery.

Vasiṣṭha is instructing his listener by enumerating severe ailments to illustrate the tangible, bodily fallout of an undisciplined life, strengthening a broader moral argument about right living and its consequences.