Pratyakṣa–Āgama–Ācāra: Doubt, Proof, and the Practice of Dharma (प्रत्यक्ष–आगम–आचारविचारः)
देशेषु च पवित्रेषु फलवत्सु समाहिता: । मूलवत्सु च मेध्येषु वसन्ति नियतव्रता:
deśeṣu ca pavitreṣu phalavatsu samāhitāḥ | mūlavatsu ca medhyeṣu vasanti niyatavratāḥ ||
Wika ni Mahādeva: “Ang mga disiplinadong asceta, matatag sa kanilang mga panata at nakatuon sa iisang layon, ay naninirahan sa mga banal na pook—mga lugar na sagana sa prutas at ugat, at mga dalisay na lupang nakapagpapabanal. Ang kanilang pamumuhay ay nakikilala sa pagpipigil at sa sinadyang pagpili ng kapaligirang nagtataguyod ng linaw ng loob at pagsasagawa ng dharma.”
श्रीमहेश्वर उवाच
Disciplined vow-observers cultivate inner concentration and choose pure, supportive environments—holy places rich in simple sustenance (fruits and roots)—so that their life remains aligned with restraint, purity, and dharmic practice.
Mahādeva describes the lifestyle of regulated ascetics: they live in sanctifying regions that provide minimal, natural food (fruits and roots) and foster mental collectedness, indicating an ideal setting for tapas and steady observance of vows.