Previous Verse
Next Verse

Shloka 110

देवादिसृष्टिकथनम् (वसिष्ठशोकः, पराशरजन्म, एकलिङ्गपूजा, रुद्रदर्शनम्)

हन्यते तात कः केन यतः स्वकृतभुक्पुमान् संचितस्यातिमहता वत्स क्लेशेन मानवैः

hanyate tāta kaḥ kena yataḥ svakṛtabhukpumān saṃcitasyātimahatā vatsa kleśena mānavaiḥ

Mahal kong anak—sino nga ba ang tunay na napapatay ng sino? Sapagkat ang kaluluwang may katawan (paśu) ay di maiiwasang tumanggap ng bunga ng sariling gawa. At ang napakalaking naipong karma ng tao ay nauubos lamang sa pamamagitan ng matinding pagdurusa.

हन्यतेis slain/killed
हन्यते:
तातdear child
तात:
कःwho
कः:
केनby whom
केन:
यतःbecause/for
यतः:
स्वकृत-भुक्-पुमान्the person who eats/enjoys (experiences) his own deeds’ results
स्वकृत-भुक्-पुमान्:
संचितस्यof what has been accumulated (stored karma)
संचितस्य:
अति-महताexceedingly great/vast
अति-महता:
वत्सdear son
वत्स:
क्लेशेनby affliction/suffering
क्लेशेन:
मानवैःby humans/among human beings
मानवैः:

Suta Goswami (narrating a Shaiva teaching on karma within the Linga Purana discourse)