Previous Verse
Next Verse

Shloka 81

कुम्भकर्णविबोधनम्

The Awakening of Kumbhakarna

रावणस्यवचःश्रुत्वागुणदोषौविमृश्यच ।पश्चादपिमहाबाहो शत्रून्युधिविजेष्यसि ।।।।

rāvaṇasya vacaḥ śrutvā guṇa-doṣau vimṛśya ca |

paścād api mahābāho śatrūn yudhi vijeṣyasi ||

โอ้ผู้มีพาหาอันเกรียงไกร ครั้นได้ฟังวาจาของราวณะแล้ว จงพิจารณาคุณและโทษให้ถี่ถ้วนเสียก่อน แล้วจึงจักมีชัยเหนือศัตรูในยุทธภูมิ

rāvaṇasyaof Ravana
rāvaṇasya:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootrāvaṇa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, षष्ठी, एकवचनम्
vacaḥwords
vacaḥ:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootvacas (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया, एकवचनम्
śrutvāhaving heard
śrutvā:
Pūrvakāla-kriyā (पूर्वकाल-क्रिया)
TypeVerb
Rootśru (धातु) + ktvā (क्त्वा)
Formक्त्वान्त-अव्ययकृदन्तः; ‘having heard’
guṇa-doṣaumerits and faults
guṇa-doṣau:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootguṇa (प्रातिपदिक) + doṣa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, द्वितीया, द्विवचनम्; इतरेतर-द्वन्द्वः; object of vimṛśya
vimṛśyahaving reflected
vimṛśya:
Pūrvakāla-kriyā (पूर्वकाल-क्रिया)
TypeVerb
Rootvi + mṛś (धातु) + lyap (ल्यप्)
Formल्यबन्त-अव्ययकृदन्तः; ‘having considered’
caand
ca:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootca (अव्यय)
Formसमुच्चयबोधक-अव्ययम्
paścātafterwards
paścāt:
Adhikaraṇa (अधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootpaścāt (अव्यय)
Formअव्ययम्; काल/क्रमवाचक (afterwards)
apieven
api:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootapi (अव्यय)
Formअव्ययम्; ‘even/also’
mahābāhoO mighty-armed one
mahābāho:
Sambodhana (सम्बोधन)
TypeNoun
Rootmahā + bāhu (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, सम्बोधन, एकवचनम्; कर्मधारयः ‘महान् बाहुः यस्य’ (as epithet)
śatrūnenemies
śatrūn:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootśatru (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, द्वितीया, बहुवचनम्
yudhiin battle
yudhi:
Adhikaraṇa (अधिकरण)
TypeNoun
Rootyudh (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे, सप्तमी, एकवचनम्
vijeṣyasiyou will conquer
vijeṣyasi:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootvi + ji (धातु)
Formलृट्-लकारः (future), मध्यमपुरुषः, एकवचनम्; parasmaipada

"O Mighty Armed One! You hear from Ravana the advantages and disadvantages and thereafter assess the enemy to conquer."

R
Rāvaṇa
K
Kumbhakarṇa

FAQs

Dharma here is prudent discernment: one should evaluate merits and faults (guṇa–doṣa) before acting, especially in war where rashness causes adharma and ruin.

Rāvaṇa’s side is preparing for battle; Kumbhakarṇa is being urged to act after considering Rāvaṇa’s words and the situation wisely.

Viveka (discernment) and strategic restraint—victory is linked to thoughtful judgment, not mere strength.