Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Mahesvara Khanda, Shloka 70

तदिदं वर्णितं तुभ्यं सर्वतीर्थफलं महत् । श्रुत्वैतदादितः पूर्वं पुमान्पापैः प्रमुच्यते

tadidaṃ varṇitaṃ tubhyaṃ sarvatīrthaphalaṃ mahat | śrutvaitadāditaḥ pūrvaṃ pumānpāpaiḥ pramucyate

ఇలా నీకు సమస్త తీర్థఫలమనే ఈ మహత్తర విషయము వర్ణించబడింది. దీన్ని ఆది నుండి వినే మనిషి పాపాల నుండి విముక్తుడవుతాడు॥

तत्that
तत्:
Karta (कर्ता; with इदम्)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन
इदम्this
इदम्:
Karta (कर्ता; subject of वर्णितम्)
TypeNoun
Rootइदम् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन
वर्णितम्has been described
वर्णितम्:
Kriya (क्रिया; passive predicate)
TypeAdjective
Root√वर्ण् (धातु) + क्त (कृदन्त)
Formभूतकृदन्त (past passive participle), नपुंसकलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन; कर्मणि प्रयोगे ‘has been described’
तुभ्यम्to you
तुभ्यम्:
Sampradana (सम्प्रदान/recipient)
TypeNoun
Rootयुष्मद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formचतुर्थी-विभक्ति (Dative/4th), एकवचन
सर्वतीर्थफलम्the fruit of all tīrthas
सर्वतीर्थफलम्:
Karta (कर्ता; apposition to इदम्)
TypeNoun
Rootसर्वतीर्थफल (प्रातिपदिक; सर्व + तीर्थ + फल)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन; ‘सर्वतीर्थाणां फलम्’
महत्great
महत्:
Karta (कर्ता/qualifier)
TypeAdjective
Rootमहत् (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन; सर्वतीर्थफलम् इति विशेषण
श्रुत्वाhaving heard
श्रुत्वा:
Purvakala (पूर्वकाल)
TypeIndeclinable
Root√श्रु (धातु) + क्त्वा (कृदन्त)
Formक्त्वान्त अव्यय (absolutive/gerund) ‘having heard’
एतत्this
एतत्:
Karma (कर्म/Object of श्रुत्वा)
TypeNoun
Rootएतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन
आदितःfrom the beginning
आदितः:
Adhikarana (अधिकरण/temporal)
TypeIndeclinable
Rootआदि (प्रातिपदिक) + तस् (अव्यय-प्रत्यय)
Formअव्यय, तसिल्-अर्थक (ablatival adverb) ‘from the beginning’
पूर्वम्previously, first
पूर्वम्:
Adhikarana (अधिकरण/temporal)
TypeIndeclinable
Rootपूर्वम् (अव्यय)
Formकालवाचक अव्यय (adverb) ‘earlier/first’
पुमान्a man, person
पुमान्:
Karta (कर्ता/Subject)
TypeNoun
Rootपुमांस् (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन
पापैःfrom sins
पापैः:
Apadana (अपादान; ‘from sins’)
TypeNoun
Rootपाप (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति (Instrumental/3rd), बहुवचन; अपादानार्थेऽपि प्रयोगः (separation)
प्रमुच्यतेis freed, is released
प्रमुच्यते:
Kriya (क्रिया)
TypeVerb
Rootप्र-√मुच् (धातु)
Formलट्-लकार (Present), प्रथमपुरुष, एकवचन, आत्मनेपद; कर्मणि/मध्यस्थ-भावे ‘is released’

Narratorial voice within Sūta’s discourse (closing of the māhātmya segment)

Tirtha: Guptakṣetra / Staṃbhatīrtha māhātmya (as ‘sarvatīrtha-phala’)

Type: kshetra

Scene: A sage narrates the ‘fruit of all tīrthas’ to an attentive listener; the words are visualized as purifying light washing away dark stains of sin, concluding the māhātmya with calm certainty.

S
Sarvatīrthaphala

FAQs

Śravaṇa (devout listening) to tīrtha-māhātmya is itself a purifier and grants release from sin.

The broader narrative glorifies Guptakṣetra/Staṃbhatīrtha as conferring ‘sarvatīrtha-phala’.

Hearing the account from the beginning (āditaḥ) is prescribed as a spiritually efficacious act.