Previous Verse
Next Verse

Shloka 26

Adhyāya 240: Indriya–Manas–Buddhi–Ātman — The Inner Hierarchy and Restraint (इन्द्रिय-मनस्-बुद्धि-आत्म-क्रमः)

आत्मनो व्यापिनस्तात ज्ञानमेतदनुत्तमम्‌ । अब योगसम्बन्धी सम्पूर्ण कृत्योंका वर्णन आरम्भ करता हूँ

ātmāno vyāpinastāta jñānam etad anuttamam | atha yogasambandhī sampūrṇa-kṛtyānāṃ varṇanam ārabhye, śṛṇu | tāta! indriya-mano-buddhi-vṛttīḥ sarvataḥ saṃyamya sarvavyāpinā ātmanā saha tāsāṃ ekatā-sthāpanam eva yogāśāstrīyāṇāṃ mate sarvottamaṃ jñānam | sattva-saṃsevanād dhīro nidrām ucchettum arhati | vidvadbhiḥ yogasya ye kāma-krodha-lobha-bhayaṃ pañcamaṃ ca svapna iti pañca doṣāḥ proktāḥ, tān samūlam ucchedayet | teṣu krodhaṃ śamena jayet, kāmaṃ saṅkalpa-tyāgena parājayet, tathā dhīraḥ sattva-guṇa-sevanena nidrāṃ nirākartuṃ śaknoti | nitya-niyama-stho yogī muniḥ parvata-śikhare deva-vṛkṣa-samīpe vā ekānta-mandire vā vṛkṣāṇāṃ sammukhe vā niṣaṇṇaḥ tri-kālaṃ (prātaḥ, rātrau pūrva-prahare ca paścima-prahare ca) yogābhyāsaṃ kuryāt || saṃniyamya indriya-grāmaṃ koṣṭhe bhāṇḍam iva | ekāgraṃ cintayen nityaṃ yogān nodvijayet manaḥ ||

వ్యాసుడు పలికెను—ప్రియమా, సర్వవ్యాపి ఆత్మను గురించి ఇది అనుత్తమ జ్ఞానము. ఇప్పుడు యోగసంబంధమైన సంపూర్ణ ఆచరణను వివరించుచున్నాను—విను. ఇంద్రియములు, మనస్సు, బుద్ధి యొక్క వృత్తులను అన్ని వైపుల నుండీ నియంత్రించి, వాటిని సర్వవ్యాపి ఆత్మతో ఏకత్వమున స్థాపించుట—యోగశాస్త్రోపదేశకుల దృష్టిలో ఇదే పరమ జ్ఞానము. సత్త్వసేవనముచేత ధీరుడు నిద్రను ఛేదించగలడు. పండితులు యోగానికి ఐదు దోషములు చెప్పిరి—కామము, క్రోధము, లోభము, భయము, మరియు ఐదవది స్వప్నము; వీటిని మూలముతో సహా నిర్మూలించాలి. క్రోధమును శమముచేత (మనోనిగ్రహముచేత) జయించాలి; కామమును సంకల్పత్యాగముచేత ఓడించాలి; సత్త్వవృద్ధిచేత ధీరుడు నిద్రను అధిగమించగలడు. నిత్యనియమములలో నిలిచిన యోగి ముని పర్వతశిఖరమున, దేవవృక్షసమీపమున, ఏకాంత దేవాలయమున లేదా వృక్షముల ఎదుట కూర్చుని మూడు కాలములలో యోగాభ్యాసము చేయాలి. ద్రవ్యమును కోరువాడు దానిని గోదాములో బంధించి ఉంచినట్లు, ఇంద్రియగ్రామమును నియమించి హృదయపద్మమున నివసించు నిత్యాత్మను ఏకాగ్రతతో ధ్యానించాలి; మనస్సు యోగమునుండి కలత చెందనీయకూడదు.

सत्त्वसंसेवनात्by/through the practice of sattva (purity)
सत्त्वसंसेवनात्:
Karana
TypeNoun
Rootसत्त्व-संसेवन
FormNeuter, Ablative, Singular
धीरोthe steadfast/wise (man)
धीरो:
Karta
TypeAdjective
Rootधीर
FormMasculine, Nominative, Singular
निद्राम्sleep
निद्राम्:
Karma
TypeNoun
Rootनिद्रा
FormFeminine, Accusative, Singular
उच्छेत्तुम्to cut off; to eliminate
उच्छेत्तुम्:
TypeVerb
Rootउद्-छिद्
FormTumun (infinitive), Parasmaipada (usage-neutral here)
अरहतिis able/fit; deserves
अरहति:
TypeVerb
Rootअर्ह्
FormPresent (Lat), Third, Singular, Parasmaipada

व्यास उवाच

V
Vyāsa (व्यास)
Ā
ātman / Self (आत्मा)
I
indriyas (इन्द्रिय)
M
mind (मनस्)
I
intellect (बुद्धि)
M
mountain peak (पर्वतशिखर)
D
divine tree (देववृक्ष)
S
secluded shrine/temple (एकान्तमन्दिर)
T
trees (वृक्ष)
L
lotus of the heart (हृदयकमल)
S
storehouse (कोष्ठ)

Educational Q&A

The highest knowledge is to restrain the senses, mind, and intellect and establish their unity with the all-pervading Self. Yoga requires disciplined practice, removal of key inner faults (desire, anger, greed, fear, and dream/sleep-based distraction), and steady contemplation of the Self with one-pointed attention.

Vyāsa instructs a listener in the Shānti Parva on practical yogic discipline: where and when to practice, how to restrain the senses, which psychological obstacles must be uprooted, and how sattva and calm self-restraint support sustained meditation on the Self in the heart.