Previous Verse
Next Verse

Shloka 37

बलीन्द्रसंवादः — Kāla, Anityatā, and the Limits of Agency

Mahābhārata 12.217

विकार प्रकृतिं चैव पुरुषं च सनातनम्‌ । यो यथावद्‌ विजानाति स वितृष्णो विमुच्यते,जो प्रकृतिको, उसके कार्यको, पुरुष (जीवात्मा) को और सनातन परमात्माको यथार्थ रूपसे जानता है, वह तृष्णासे रहित होकर मोक्ष प्राप्त कर लेता है

vikāra-prakṛtiṁ caiva puruṣaṁ ca sanātanam | yo yathāvad vijānāti sa vitṛṣṇo vimucyate ||

వికారాన్ని (పరిణామాన్ని), ప్రకృతిని, పురుషుని (జీవాత్మను) మరియు సనాతన తత్త్వాన్ని యథార్థంగా ఎవడు తెలుసుకుంటాడో, అతడు తృష్ణారహితుడై విముక్తి పొందుతాడు।

विकारम्modification, effect (product)
विकारम्:
Karma
TypeNoun
Rootविकार
FormMasculine, Accusative, Singular
प्रकृतिम्Prakriti, nature (primordial matter)
प्रकृतिम्:
Karma
TypeNoun
Rootप्रकृति
FormFeminine, Accusative, Singular
and
:
TypeIndeclinable
Root
एवindeed, just
एव:
TypeIndeclinable
Rootएव
पुरुषम्Purusha, the self/person (spirit)
पुरुषम्:
Karma
TypeNoun
Rootपुरुष
FormMasculine, Accusative, Singular
and
:
TypeIndeclinable
Root
सनातनम्eternal
सनातनम्:
Karma
TypeAdjective
Rootसनातन
FormMasculine, Accusative, Singular
यःwho
यः:
Karta
TypePronoun
Rootयद्
FormMasculine, Nominative, Singular
यथावत्as it really is, correctly
यथावत्:
TypeIndeclinable
Rootयथावत्
विजानातिknows, understands
विजानाति:
TypeVerb
Rootवि-ज्ञा
FormLat (Present), Parasmaipada, Third, Singular
सःhe
सः:
Karta
TypePronoun
Rootतद्
FormMasculine, Nominative, Singular
वितृष्णःfree from craving
वितृष्णः:
Karta
TypeAdjective
Rootवितृष्ण
FormMasculine, Nominative, Singular
विमुच्यतेis released, is liberated
विमुच्यते:
TypeVerb
Rootवि-मुच्
FormLat (Present), Atmanepada (Passive sense), Third, Singular

भीष्म उवाच

B
Bhīṣma
P
prakṛti
P
puruṣa