यदि वा मन्येत न मे शक्तः परः कर्माण्युपहन्तुं नाहं तस्य कर्मोपघाती वा व्यसनमस्य श्ववराहयोरिव कलहे वा स्वकर्मानुष्ठानपरो वा वर्धिष्ये इत्यासनेन वृद्धिमातिष्ठेत् ॥ कZ_०७.१.३४ ॥
yadi vā manyeta na me śaktaḥ paraḥ karmāṇy upahantuṃ nāhaṃ tasya karmopaghātī vā vyasanam asya śvavarāhayor iva kalahe vā svakarmānuṣṭhānaparo vā vardhiṣye ity āsanena vṛddhim ātiṣṭhet
లేదా ఇలా భావిస్తే—‘శత్రువు నా కార్యాలను భంగం చేయగలడు కాదు; నేనూ అతని కార్యాలను భంగం చేయలేను. అతడు కుక్క–వరాహాల పోరాటంలా కష్టాల్లో చిక్కుకున్నాడు; లేదా నేను నా పనుల నిర్వహణపై దృష్టి పెట్టి వృద్ధి చెందుతాను’—అప్పుడు ఆసనము (తటస్థత) ద్వారా వృద్ధి సాధించాలి.
When neither side can effectively disrupt the other, and growth is better achieved through internal administration or when the enemy is preoccupied with other troubles.
It signals an enemy entangled in a draining conflict—creating an opportunity to wait and strengthen rather than incur war costs.