Adhyaya 141
Jyotisha & YuddhajayarnavaAdhyaya 1410

Adhyaya 141

Ṣaṭtriṃśat-padaka-jñāna (Knowledge of the Thirty-Six Padakas) — Mṛtasañjīvanī-Rasāyana and Coded Therapeutic Counts

ఈ అధ్యాయంలో భగవాన్ అగ్ని “షట్త్రింశత్-పడక” అనే సాంకేతిక రసాయన విధానాన్ని ఉపదేశిస్తాడు; ఇది బ్రహ్మ, రుద్ర, ఇంద్రులచే గౌరవింపబడిన మృతసంజీవనీ-రసాయనంగా ప్రసిద్ధి. 36 ఔషధ ద్రవ్యాలను లెక్కపెట్టి, ఏకాది వంటి క్రమబద్ధ సంయోజనాలతో సిద్ధం చేస్తే అవి సర్వరోగహరమై అమరీకరణం—మరణరహితత్వానికి సమానమైన ప్రాణశక్తి—నిచ్చుతాయని చెబుతుంది. మోతాదు పరిమితులు, సేవన రూపాలు (చూర్ణం, గుళికలు, లేహ్యం, క్వాథం, మధుర గోళం/బెల్లం-చక్కెర పాకం) వివరించి, స్వరస-భావనతో పునఃపునః సంస్కారం చేసి శక్తి పెంచాలని సూచిస్తుంది. ముడతలు, జుట్టు తెల్లబడటం తగ్గడం, శరీరంలోని వివిధ కోష్ఠాలలో సమగ్ర ప్రభావం, నియమాచరణతో 300 సంవత్సరాల ఆయుష్షు అనే ఫలితాన్ని పేర్కొంటుంది. తిథి-సౌరమానం, వాణ-ఋతు-శైల-వసు వంటి సంకేత గణనలు, గ్రహ-గ్రహణ సంబంధిత కర్మల ద్వారా చికిత్సను జ్యోతిష్యసదృశ కాల-సంఖ్యా నియమాలకు అనుసంధానిస్తుంది. చివరగా ఈ పడకజ్ఞానం రహస్యమని, అర్హతలేనివారికి ఇవ్వకూడదని స్పష్టం చేస్తుంది.

Shlokas

No shlokas available for this adhyaya yet.

Frequently Asked Questions

A structured rasāyana system called “Ṣaṭtriṃśat-padaka,” listing 36 medicinal dravyas and describing preparation modes, dosage, vehicles (honey/ghee/oil), and grouped formulations (navaka-yoga) aimed at disease removal and rejuvenation.

Harītakī, Akṣī, Āmalakī, Marīca, Pippalī, Śiphā, Vahni, Śuṇṭhī, Guḍūcī, Vacā, Nimba, Vāsaka, Śatamūlī, Saindhava, Sindhuvāraka, Kaṇṭakārī, Gokṣurā, Bilva, Punarnavā, Balā, Eraṇḍa, Muṇḍī, Rucaka, Bhṛṅga, Kṣāra, Parpaṭa, Dhanyāka, Jīraka, Śatapuṣyī, Javānikā, Viḍaṅga, Khadira, Kṛtamāla, Haridrā, Vacā, Siddhārtha.

It introduces coded numerical/timing schemes (tithi-and-solar measures; code-terms like vāṇa/ṛtu/śaila/vasu) and references rites spanning planets to eclipses, implying calendrical/ritual structuring of therapeutic control.

By placing potent medical knowledge under divine authority, prescribing disciplined conduct, and restricting transmission to qualified recipients, it frames health and longevity as dharmic supports for sustained sādhanā rather than mere indulgence.