Amṛta-Manthana and Lalitā’s Mohinī Intervention
Amṛtamanthana-Prasaṅga
इति तस्या वचः श्रुत्वा दैत्यास्तद्वाक्यमोहिताः / पीयूषकलशं तस्यै ददुस्ते मुग्धचेतसः
iti tasyā vacaḥ śrutvā daityāstadvākyamohitāḥ / pīyūṣakalaśaṃ tasyai daduste mugdhacetasaḥ
அவளுடைய சொற்களை கேட்டதும் தைத்யர்கள் அந்த வாக்கால் மயங்கினர்; மயங்கிய மனத்துடன் அவளுக்கு அமுதக் கலசத்தை அளித்தனர்.