Adhyāya 240: Indriya–Manas–Buddhi–Ātman — The Inner Hierarchy and Restraint (इन्द्रिय-मनस्-बुद्धि-आत्म-क्रमः)
सत्त्वसंसेवनाद धीरो निद्रामुच्छेत्तुमरहति । विद्वानोंने योगके जो काम
sattvasaṁsevanād dhīro nidrām ucchettum arhati | vidvān yogake ye kāma-krodha-lobha-bhayaṁ ca pañcamaṁ svapnam—ime pañca doṣāḥ proktāḥ—tān sarvathā ucchedayet | teṣāṁ madhye krodhaṁ śamena (manonigrahena) jayet, kāmaṁ saṅkalpatyāgena parājayet, tathā dhīraḥ sattvaguṇasaṁsevanena nidrāyā ucchedaṁ kartum arhati ||
व्यास उवाच—सत्त्वसंसेवनाद् धीरः निद्राम् अत्यन्ताम् उच्छेत्तुम् अर्हति। योगे विद्वद्भिः प्रोक्तान् पञ्च दोषान्—कामं क्रोधं लोभं भयं पञ्चमं च स्वप्नम्—समूलान् उच्छिन्यात्। तेषु क्रोधं शमेन मनोनिग्रहेण जयेत्त्; कामं संकल्पत्यागेन पराजयेत्। एवं सत्त्वनिष्ठया धीरः निद्रां जयति, योगचर्यायां च योग्यः भवति।
व्यास उवाच
A yogic aspirant should uproot five inner obstacles—desire, anger, greed, fear, and dreaming—using specific remedies: anger through śama (calm self-restraint), desire through saṅkalpa-tyāga (dropping binding mental fixations), and lethargy/sleep through sustained cultivation of sattva.
In Śānti Parva’s instruction on conduct and inner discipline, Vyāsa delivers a didactic teaching: he lists key psychological दोषs that hinder yoga and prescribes practical methods to conquer them, emphasizing sattva as the supportive foundation for wakeful, steady practice.