Adhyāya 240: Indriya–Manas–Buddhi–Ātman — The Inner Hierarchy and Restraint (इन्द्रिय-मनस्-बुद्धि-आत्म-क्रमः)
एकाग्रचित्त योगी पर्वतकी सूनी गुफा, देवमन्दिर तथा एकान्तस्थ शून्य गृहको ही अपने निवासके लिये चुने ।।
ekāgracitto yogī parvatakī śūnyāṃ guhāṃ, devamandiraṃ tathā ekāntasthaṃ śūnya-gṛhaṃ caiva svanivāsāya vṛṇuyāt. nābhiṣvajeta paraṃ vācā karmaṇā manasāpi vā. upekṣako yatāhāro labdhālabdhe samo bhavet. sattva-saṃsevanād dhīro nidrām ucchettum arhati. vidvadbhir yogasya ye doṣāḥ kāmaḥ krodho lobho bhayaṃ pañcamaḥ svapnaś ca—teṣāṃ samyag ucchedaṃ kuryāt. krodhaṃ śamena jayet, kāmaṃ saṅkalpa-tyāgena parājayet; dhīraḥ sattva-guṇa-sevanena nidrāṃ nirākartuṃ śaknoti. yogasādhako manaḥ-vāk-kriyābhiḥ paratra nāsajyeta; sarvata upekṣā-bhāvaṃ dhārayet; niyataṃ bhojanaṃ kuryāt; lābha-hānau ca samabhāvaṃ rakṣet.
व्यास उवाच—एकाग्रचित्तो योगी पर्वतगुहां शून्यां देवायतनं वा विविक्तं शून्यगृहं वा निवासाय वृणुयात्। नाभिष्वजेत् परं वाचा कर्मणा मनसापि वा। उपेक्षको यताहारो लब्धालब्धे समो भवेत्। सत्त्वसंसेवनाद् धीरो निद्रामुच्छेत्तुमर्हति। योगमार्गे पञ्च दोषा विद्वद्भिरुक्ताः—कामः क्रोधो लोभो भयं पञ्चमं स्वप्ननिद्रा च; तान् समूलान् उच्छिनुयात्। क्रोधं शमेन जयेत्, कामं संकल्पत्यागेन पराजयेत्, सत्त्वाश्रयाद् निद्रां च व्युदस्येत्। एवमसक्तः सर्वेषु, यताहारः, लाभालाभयोः समदर्शी भवेत्।
व्यास उवाच
Choose a secluded, simple dwelling; avoid attachment in thought, word, and deed; practice regulated eating and equanimity; and uproot the five yogic obstacles—desire, anger, greed, fear, and sleep—through calm restraint, renunciation of intention-driven craving, and cultivation of sattva.
In the didactic setting of Śānti Parva, Vyāsa instructs on yogic discipline: where a practitioner should live, how to relate to others without clinging, and which inner faults must be eliminated to stabilize meditation and ethical life.