धृतराष्ट्र–संजय संवादः: कर्ण–घटोत्कचयोर्निशायुद्धवर्णनम्
Dhṛtarāṣṭra–Sañjaya Dialogue: Description of the Night Engagement of Karṇa and Ghaṭotkaca
अपदविद्धैर्बभौ भूमिगग्रहैद्यौरिव शारदी । बहुत-से अनुकर्ष, उपासंग, पताका, ध्वज, सजावटकी सामग्री, बैठक, ईषादण्ड, बन्धनरज्जु, टूटे-फ़ूटे पहिये, विचित्र धुरे, नाना प्रकारके जुए, जोत, लगाम, धनुष-बाण, हाथीकी रंगीन झूल, हाथीकी पीठपर बिछाये जानेवाले गलीचे, परिघ, अंकुश, शक्ति, भिन्दिपाल, तरकश, शूल, फरसे प्रास, तोमर, कुन्त, डंडे, शतघ्नी, भुशुण्डी, खड्ग, परशु, मुसल, मुद्गर, गदा, कुणप, सोनेके चाबुक, गजराजोंके घण्टे, नाना प्रकारके हौदे और जीन, माला, भाँति-भाँतिके अलंकार तथा बहुमूल्य वस्त्र रणभूमिमें सब ओर बिखरे पड़े हैं। भरतश्रेष्ठ! इनके द्वारा यह भूमि नक्षत्रोंद्वारा शरद-ऋतुके आकाशकी भाँति सुशोभित हो रही है
apadaviddhair babhau bhūmir gagrahair dyaur iva śāradī | bahu-śo'nukarṣopāsaṅga-patākā-dhvaja-sajāvaṭa-sāmagrī-niṣadya-īṣā-daṇḍa-bandhana-rajjūnām | bhagna-bhinnacakra-vicitra-dhurā-nānā-yuga-yota-lagāma-dhanur-bāṇa-hastiraṅga-jhūla-hastipṛṣṭha-śayyā-galīca-parighāṅkuśa-śakti-bhindipāla-tūṇīra-śūla-phaṛśa-prāsa-tomara-kunta-daṇḍa-śataghnī-bhuśuṇḍī-khaḍga-paraśu-musala-mudgara-gadā-kuṇapa-hiraṇmaya-cābuka-gajarāja-ghaṇṭā-nānā-hauda-jīna-mālā-nānālaṅkāra-bahumūlya-vastrāṇi raṇabhūmau sarvataḥ prakīrṇāni | bharataśreṣṭha! ebhir iyaṃ bhūmir nakṣatrair iva śarad-ṛtāv ākāśaṃ suśobhitā bhavati ||
श्रीकृष्ण उवाच—अपदविद्धैर्बभौ भूमिर्गग्रहैद्यौरिव शारदी। सर्वतोऽनुकर्षोपासङ्गपताकाध्वजभूषणैः, आसनैरीषादण्डैर्बन्धनरज्जुभिः, भग्नचक्रैर्विचित्रधुरैर्नानायुगैः, योक्त्रलगामधनुर्बाणैः, गजराजानां चित्रझूलैः पृष्ठवस्त्रैश्च, परिघाङ्कुशशक्तिभिन्दिपालतूणीरैः, शूलफरसप्रास्तोमरकुन्तदण्डैः, शतघ्नीभुशुण्डीखड्गपरशुमुसलमुद्गरगदादिभिः, सुवर्णचाबुकैर्गजघण्टाभिर्नानाहौदैर्जीनैर्मालाभिरलङ्कारैर्महावस्त्रैश्च। भरतश्रेष्ठ! एभिर्भूमिः शरदि नक्षत्रैर्व्याप्तं गगनमिव विराजते॥
श्रीकृष्ण उवाच
The verse offers a stark aestheticized image of war’s residue: the earth ‘adorned’ by broken weapons and gear like a starry autumn sky. The ethical undertone is the contrast between poetic beauty and the grim reality of destruction, prompting reflection on impermanence and the true cost of kṣatriya conflict.
Śrī Kṛṣṇa describes the battlefield after intense fighting: chariot parts, elephant equipment, banners, and many kinds of weapons lie scattered everywhere. He compares the ground glittering with these objects to the autumn sky filled with stars.